två stranddagar
2013-01-31 Igår skrittade jag själv ner till stranden med Noreen, allt gick bra fram tills jag bad henne trava lite lätt då hon började bocka och ville vända hemåt, det var liite jobbigt att lämna kompisarna och ge sig ut helt själv. Hon var väldigt pigg på hemvägen istället.
Idag så hade jag med mig både mamma och min vän Matilda som hjälp att få henne att gå framåt, hon började faktiskt försöka vända redan när vi skulle gå förbi de andra hästarna i hagarna.. men blev ledd en bit och sen kunde hon gå själv. Matilda fick lov att ingripa några gånger då hon började backa och ville hemåt, men efter att ha gått en bit så nöjde vi oss, hon uppförde sig fint, det var lite mycket begärt av henne att klara sig själv.
Sen valde jag att leda henne hem på cykelbanan sista biten, hon var väldigt stressad, nervig och kände på mig att hon skulle flippa vilken sekund som helst, just då kommer en lastbil, och minst sagt flippar hon, inte så att jag tappar kontrollen, men hon blir rädd och det är jobbigt att se henne så nervig.
Hon blev rädd för två andra bilar innan vi kom till gården, slängde bakbenen under sig och steppade på stället, hon försöker aldrig sticka ifrån mig utan vänder sig mot mig och söker efter stöd, vilket jag uppskattar, hon är väldigt duktig.
Eftersom att hon var såpass nervig så valde jag att rida henne lite paddocken och lugna henne. Det var såklart helt genomblöt och vattenpölar överallt, men det var inga problem, hon gick fint och lugnt efter några varv och volter och lät henne sträcka på benen lite och travade henne ett par varv, hon är himla pigg och glad att rida :)
Nu vet jag att vi måste träna MYCKET på markträningen igen, har inte prioriterat det riktigt som jag skulle ha gjort denna veckan, men imorgon blir det longering för vår del. Ska även se ifall jag kan ta hem lite sadlar och testa ifrån Eriks då vi verkligen behöver en ny sadel som ligger bra på henne, hon surar lite när jag sadlar ( kan bero på mycket, ev att hon har mycket spänningar på juvret som irriterar och gör ont på henne osv ) men jag vet att sadeln inte ligger 100 så det får prioriteras ( hon är ej i skick att lastas och tas till en sadelutprovare just yet )
nu vet ni vad vi har gjort de senaste dagarna :)
Dåligt underlag
Igår hade vi plusgrader för första gången på fleera veckor, vilket i sin tur betydde att mycket av snön och isen smälte. Slask ÖVERALLT och is under slasket.. härligt. Halkade flertal gånger när jag var ute på stallplanen så skippade att rida igår. Istället putsade jag träns + sadel, borstade henne jättenoga och pysslade med henne.
Har en lite fråga. Noreen juver är lite trorrt, det är inte lika stort som det var igår men det har blivit lite torrt runt om och vet inte riktigt vad man ska göra åt det. Ska testa smörja med lite helosan eller vaselin så att det mjuknar upp, men får se till att någon håller henne, för tror inte hon skulle låta mig röra henne där.. hehe.
Min lilla vilding
Haha, ibland blir jag bara skrattfärdig när jag tänker på Noreen. Vissa vill påstå att det är svårt att få framåtbjudning på unghästar, krävs att man rider mycket i skog och mark med en ledarhäst framför som ska hjälpa hästen att hitta en naturlig bjudning.. Dom har iallafall aldrig suttit upp på min lilla vildhäst, haha.
Idag tänkte jag skritta en runda men eftersom att det börjar smälta överallt och det är halt som satan så tog jag en skrittrunda runt gården och sen gick jag in i paddocken. Ställde utåt, sidleds längsstaketen och mycket volter i skritt, hon förstod uppgifterna och skötte sig. Sen lät jag henne trava lite, hon svarade lite väl bra på skänkeln och sköt iväg i fullfart och hade världens bjudning, nedåt sökte hon hela tiden med nosen och även ifall jag inte tyckte att hon jobbade på särskilt bra med ryggen så kändes det så härligt att hon hade sånn härlig bjudning framåt, fick hålla henne lite extra emellanåt, hon är allt bra het min ponny, haha.
Eftersom att hon var så himla glad så gav jag henne något varv i galopp också bara för att känna efter, hon blev överlycklig och sprattlade fram med benen åt alla håll, haha. Sen skrittade vi resten, upprepade övningarna vi började med och lugnade ner henne. Allt tog ca 20 minuter, varav 15 minuter var skritt, haha.
Sen fick hon komma ut i hagen igen medan jag mockade och fixade, mysponnyn (L)
Ponny piggelin
Som planerat så plockade jag in Noreen och gjorde henne iordning för ridtur. Tänkte bara skritta en kort sväng för att se hur hon var ifrån ryggen. När vi kom ner för grusvägen ifrån stallet så började hon gnägga och stampa på stället, det var inte poppis att lämna grabbarna inte. Men smackade på och hon gick fint framåt.
Hon var lite överallt och ingenstans hela skrittturen, spänd och när vi kom fram till gårdsplanen igen började hon dra med huvudet och springa, eftersom att jag bad om halt just vid de tillfället var jag inte särskilt nöjd med henne.
Gick in på ridbanan och skrittade henne en stund där, volter, några travinslag och lugnade ner henne, när hon gick fint och avslappnat så fick hon komma in.
Första gången under ryttare på två månader och måste säga att det gick helt ok. Det var ju trots allt snöstorm ute ( glömde kanske nämna det.. hehe ), både snöade och blåste enormt mycket, såg knappt ett skvatt, men SÅ värt det, underbar känsla att få sitta på ponnyns rygg igen :)
Så himla tomt
När jag tar in och ut Noreen i hagen, promenerar, tränar, allt känns så himla tomt. Att bara ha en häst, att kunna lägga all fokus på bara en häst känns som en lyx, tidigare har jag alltid behövt slita mig igenom vardagen, bråkas med den ena och den andra har hamnat i kläm, det har känts på orättvist och okontrollerbart. Men nu får Noreen det hon förtjänar och Secret har det jättebra, så jag är stolt över att jag kunnat ge båda mina hästar bästa möjliga tillvaro :)
Funderar på ifall jag ska ta och skritta en sväng uppsuttet nu i eftermiddag/kväll, jag är så himla lat av mig och tycker att jag "redan gjort något med henne idag", men med tanke på underlaget så kunde vi inte direkt träna på ordentligt idag, så det räknas ju knappast, en skrittrunda hade vi båda mått bra av, längtar tillbaka upp i sadeln igen :)
Lösdrift vs stall
Alla hästar är olika. Vissa kräver mer och vissa kräver mindre stimulans. När jag fick chansen att flytta Secret till en lösdriftplats med andra åringar och unga hingstar så tackade jag gensat Ja. Han är ung, full av energi och glädje och behöver stimuleras dygnet runt för att må bra, han behöver gå i en stor flock där han får mycket att göra under dagarna. Att stå i en hage med sin mamma, komma in i en liten box om nätterna är inte min syn på hur jag vill att mitt föl ska ha det.
Jag är jätteglad över att ha möjlighet att ställa Secret på lösdrift, det kostar mig, men jag vinner på det i längden, en lycklig häst är ju trots allt det viktigaste.
När det kommer till Noreen har jag inte samma tankar. Tanken är att hon ska tränas dagligen och vill att hon ska ha möjligheten att komma in om nätterna och sova ordentligt på en mjuk bädd i ett varmt stall. Noreen är uppväxt i skog och mark, född utomhus och spenderat många år ute i naturen i alla väder, alla dagar, så det är klart att hon hade mått bra av lösdrift även hon. Men sålänge jag rider och tränar henne ordentligt så vill jag ha henne installad.
Om jag i framtiden flyttar till gård vill jag ha tillgång till både stall och lösdrift.
Hur tänker ni kring detta? Har ni era hästar i stall eller lösdrift? Varför? Hade ni släppt dom på lösdrift om ni hade haft de tillgångarna?
Lite träning
Började dagen med en liten promenad runt gården. Hon var lite tittig och väldigt uppmärksam och allt omkring sig, men skötte sig fint :)
Sen gick vi in i paddocken och lydnadslongerade i skritt och trav, lite sidrörelser, rygga och ställde henne i bägge varven, fin tjej! Hon var till en börja riktigt pigg, ruskade på huvudet, hoppade till och busade lite. Men allt eftersom lugnade hon sig, sökte sig framåt, nedåt och drog in nosen lite så att ryggen höjdes och hon fick ett fint tramp på bakbenen, hon orkade inte hålla denna position längre stunder, men det är tanken som räknas och hon fick massa beröm när hon testade sig fram. Duktig tös!
När alla sysslor var klara och jag skulle åka gnäggade hon efter mig och gillade inte alls idén av att jag skulle gå. Trots att hon hade massvis med hö och vatten i hagen så stod hon och kollade efter mig när jag cyklade iväg, mamma bebis tjej (L)
En fux med bläs
Det är något speciellt med fuxar, kan inte riktigt sätta fingret på det, men en fux med bläs är definitivt en Stephanie häst. Det finns tre ponnier av detta utseende som legat lite extra varmt om hjärtat på mig, och hoppas att jag får chansen att träffa fler.
fina fina kjellspeciell ifrån ridskolan.
min oranga vän Xtra, underbara älskade du :)
och min alldeles egna Noreen.
I framtiden hade jag velat avla Noreen på en welsh cob, naturligtvis en fux med bläs och fyra vita strumpor ;)
När jag kom till internet.
Jag vet inte exakt hur gammal jag var när jag blev medlem på Pixbox.se men jag misstänker att jag var runt 12-13år gammal. En hemsida där du kunde lägga upp bilder i olika album, tanken bakom hemsidan var nog att hobbyfotografer skulle visa sina bilder, men vill nog påstå att det snabbt blev en samlingsplats för hästtjejer. Jag la upp bilder på mina älskade skötponny Piccolo ifrån ridskolan, himla stolt var jag över den fina ponnyn som jag fick äran att rida.
Men jag bjöds in i en värld av elaka kommentarer, påpekningar och kritik. Aldrig hade jag någonsin tidigare upplevt hästtjejer på det sättet. Allt ifrån " du är alldeles förlång, djurplågeri!! ", till " du drar hästen i munnen, så jävla elak!! ".
Detta var helt nytt för mig. Jag hade ridit på ridskola i ett eller två år och var en nybörjare på hästryggen, på en ridskola tillåts du vara nybörjare, du tillåts göra misstag för att lära dig. På internet accepteras inte detta. Du ska vara profs ifrån start eller så ska du vara redo att sågas, riktigt ordentligt.
Jag lärde mig spelreglerna ganska fort och det tog inte lång tid innan jag skärpte till min ridning ordentligt, jag gjorde som experterna sa helt enkelt. Min ridning blev inte snällare, men det såg bra ut på bild, vilket var huvudsaken, eller?
Det fanns en annan hysteri. " han älskar mig mest!! ", någon som känner igen sig? Ridskolelever vill gärna skylta om sitt speciella band till sin sköthäst, och på pixbox blev det mittpunkten i alla diskussioner, även bråk.
För vad förväntar man sig av en 12 åring egentligen? Man är inte vuxen, man är inget profs, speciellt inte när man är en ridskolelev som rider en gång i veckan på en b-ponny.
Vi var helt enkelt elaka små hästtjejer, och jag vill påstå att våld föder våld, kritik föder kritik. Blir du kritiserad så tar du dig rätten att kritisera tillbaka när tillfället ges. Iallafall när du är ung och sårad.
Min bild av hästtjejer grundas ifrån denna tid, den skrämde mig verkligen, vem jag blev skrämde mig.
Piccolo och jag emot världen, haha. Jag har fick ta hårda smällar, svälja elaka ord och hoppas att det inte fortfarande finns konflikter som liknade dessa i dagens internet värld.
Nyfunnen kärlek HV Polo
Update om Ninan
Var nere och tog in Noreen vid halv sex idag. Hon har ju inte stått ute så länge idag, men eftersom att hon varit lite stressad så var det lika bra, hon gnäggade när jag kom cyklande.. hehe. Trots att hon hade fått hö i hagen så stod hon och ville in, kan det vara så att min matglada tös är mätt för en gångsskull??!!, det tror jag nog allt eftersom att hon inte var särskilt intresserad av höet i boxen heller, utan drack en halv hink vatten ( vattnet fryser så snabbt ute i hagen så hon får rikligt med vatten under tiden hon står inne ) och började slicka på saltstenshållaren, där smakade det nog gott :)
Hon var ovanligt gosig och mammig och det märktes att hon var lite stressad och nervig, stackars älsklingen. Någon ridtur eller promenad blev det ej då det blåste STORM ute.. fullkomligt storm.. stallet ligger precis vid havet så när det blåser så är det kraftiga vindar som gäller.. kul att ha motvind hela vägen ;)
update: Secret hade stått still hela vägen till Ätran och det hade gått bra i hagen :) så skönt att veta att han har det bra! :D
Hur lång tid innan mjölken sinar?
det är så himla olika det där om hur man bör göra med stoet vid avvänjning. Vissa mjölkar ur lite för att det spänner och gör ont för stoet medan andra blir vansinniga och säger att man absolut inte får göra det.. svårt det där, finns så himla många teorier kring ALLT verkligen.
Det kan ju trots allt ta sin tid innan mjölken sinar helt och hållet och mjölkar man ur fördröjer man det ännu längre.
Har iallafall hört att man ska tabort kraftfodret för att hjälpa till. Noreen får lucern hackad strå och hö i dagsläget och har sedan igårkväll minskat lucern givan till ungefär hälften, det är ju trots allt väldigt proteinrikt och tror att det kan hjälpa att succesivt plocka bort lucernen och enbart ge hö undertiden. ( När hon rids och tränas igen kommer hon att få kraftfoder igen i form av pellets och ev lucern beroende på hur hon känns rent viktmässigt ).
Känns så himla jobbigt när man inte har rätt kunskap, man vill ju trots allt hästen bästa och att ringa veterinären varje gång man har en fråga känns ju också lite opraktiskt, men jag förlitar mig på andras kunskaper, de jag litar på och som står mig nära.
Ibland vill man helst av allt vara veterinär, hovslagare, ridinstruktör, massör och hästtandläkare allt i ett för att vara säker på att man gör rätt och att hästen alltid får bästa möjliga förutsättningar, haha! Någon som känner igen sig?
igångsättning efter vila
Nu är det igångsättning som gäller för Noreens del. Hon har stått i två månader, innan dess reds hon i paddock och utomshus i alla gångarter, några dagar i veckan, men ej hårt.
Hon har under två veckors tid promenerat på hårt underlagt dagligen ca 10-20 minuter ( så hon har ej stått helt och hållet ). Kommer att skritta henne uppsuttet i ca 3-5 dagar, och variera med tömkörning, longering.
Sedan kommer jag lägga in lite trav och galopp, helst utomhus ( allting beror såklart på väder, underlag osv ) i ca en-två veckor och sedan börja rida lite mer i paddock, kräva lite mer av henne och jobba henne lite hårdare.
Med andra ord tänker jag ge igångsättningen ca 3 veckor, helt beroende på hur hon tar allting. Känner jag att hon behöver mer tid, får hon såklart det.
Sedan ska vi jobba på ställning i nacke på böjt och rakt spår, påbörjan av skänkelvikning, galoppfattningar och bomarbete inför inhoppning. Spännande! Februari kommer nog innehålla mycket skoj för Noreens del och ni får såklart ta del av allt här i bloggen :)
Hon är mycket finare skick i kroppen än vad hon varit tidigare, så förhoppningsvis har vi lite att bygga muskler på. Har inte vågar kräva förmycket av henne då hon varit såpass tunn. Men nu när hon har lite rumpa och mage kan jag galoppera på lite extra och träna lite mer kondition för att stärka henne.
Hejdå älsklingen min!
Imorse åkte Secret. Innan mådde jag SKIT, spyfärdig, skakig och verkligen helt förstörd.. så jävla jobbigt. Tar allting alldeles för personligt och blandar in mina känslor där de inte riktigt hör hemma. Min tränare tog över grimskaftet, lät honom nosa på rampen och inom fem minuter stod han snällt inne i transporten, denna hästen går alltså inte ens igenom en vattenpöl eller in i stallet när lampan är släckt... haha! Är iallafall en väldigt stolt matte. Noreen var lite stressad och skrikig ett tag, lät henne stå inne men eftersom att hon stressade upp sig för minsta ljud fick hon komma ut och äta lite hö i hagen, vilket lugnade ner henne. Hon gick omkring och kollade, gnäggade lite och åt lite till. Tror hon lugnar sig rätt så fort.
Mockade ut bägge boxarna, flyttade över vissa saker i sadelkammaren och vissa i mina skåp ute i ladan. Har fortfarande lite att ta bort i lilla stallet så som namnskyltar och hängare, annars är jag klar! :D
Har inte sovit något inatt så vilar lite nu, sen tar jag cykeln ner till stallet, kanske skrittar en sväng med Noreen för att känna på henne, annars blir det promenad för hand eller lite longering.
Lite extra mys
Dagen i stallet bestod av att fundera ut vad lillbebis ska ha med sig imorgon. Eftersom att han ska stå på lösdrift så skickar jag bara med några gamla grimmor + hans gamla regntäcke. Ska köpa ett nytt nu strax som jag tar med upp när jag hälsar på honom, då hans gamla är lite litet. Annars kommer Carola kl 10.00 imorgon och lastar på honom, hur det går har jag INGEN aning. Jag försöker verkligen inte tänka på det eftersom att jag bara får upp skräckbilder i huvudet.. ( NEJ, positivt tänkande, kommer gå kanon! )
Pussat en massa på bebisen min, vi gick en lite promenad alla tre vilket gick bra tills Secret tröttnade och började busa i djupsnön.. knasbebis.
Noreen blev lite väl avis när jag var inne hos Secret förlänge med godispåsen och började sparka i väggarna, skrava hoven och gnägga.. hehe.
Något att se fram emot är Noreens igångsättning, outfitbilder och en massa ridbilder! :D
Frustrerad bebis
Idag tyckte jag så synd om Secret, han har såå mycket energi i sig och får inte alls utlopp av det nu när hagarna är isiga och snötäckta, det är hårt överallt och vågar mig inte ut på längre promenader när det är halt ute. Han springer som en tok när vi ska in i stallet, blir helt lyrisk såfort han ser mig och älskar att få ALL uppmärksamhet hela tiden. Såklart går det överstyr ibland när han biter, sparkar eller bara inte får ut allt på en gång och ställer sig på bakbenen och vill leka..
På lördag åker han iväg på lösdrift ifall allt går som det ska, SKÖNT! Speciellt för Secrets skull :)
Secret checkar ut
Till helgen hämtar min tränare Secret och tar hem honom till sina unghästar och åringar. Där han ska få busa, leka och bli uppfostrad av hästar som klarar av och orkar med honom. Han har varit väldigt mycket den senaste tiden och jag känner att både jag och Noreen behöver en paus. I valet och kvalet om vi skulle vänta till nästa vecka så kändes det lika bra att få det gjort, kommer vara lika jobbigt oavsett så det känns bra att ha det inom kort framtid.
Noreen ska flyttas in i storstallet igen, i sin gamla box och även ifall jag älskar att stå själv ute i lilla stallet och inte alls ser fram emot att trängas därinne igen så kan det vara nyttigt för henne med lite miljöbyte igen.
nyfödd bebis Secret.
Rent känslomässigt känns det förjävligt. Vill inte lämna bort honom och känns som om jag misslyckats som hästägare som inte klarat av allt på egen hand ( så tänker jag direkt när jag behöver ta till hjälp.. vet att det är sjukt fel! ), men han kommer att få det bättre än bäst och jag och Noreen kan äntligen påbörja utbildningen igen :)
Min lilla huligan
När jag tömde kärran på gödselstacken idag så kunde jag se hur ivrig Secret var ifrån hagen, full av energi, och medan mamma Noreen gick en lite runda runt hagen så stod han tryckt på tråden ( trots att vi har ström ) och stampade, viftade på svansen och nickade med huvudet, galning.
Tänkte ta en promenad för att bli av med lite energi, tvärtom så blev han bara galnare ju mer jag gick.. högg efter mig, tryckte sig emot mig och sprang hela vägen.. höll på att åka i backen ett par gånger då han nästan drog omkull mig.. jävla häst! Idag var det varken kul att heta Stephanie eller Secret.. ååhh!
Kanske glömt att säga, men på lördag åker han till min tränare på lösdrift och stannar i ca tre månader, sen vidare på bete i Blixtorp med en annan åring. Med andra ord kommer jag vara utan honom i flera månader framöver, och idag gladde det mig verkligen, haha! I övrigt har jag ångest, klump i magen och kan ej sova.. älskade älskade satbebis, vad jag kommer sakna dig!
Gina Tricot Grand Prix 2013
Mest av allt gillade jag jackan och pikéerna :)
Att misslyckas
Vi föds inte med det rätta skänkelläget, hoppsitsen eller all världens kunskap om hästar, ridning och allt däremellan. Vi lär oss med tiden och alla de år vi spenderar med dessa fantastiska djur, och under denna lärningsperiod, som enligt mig aldrig tar slut, så måste vi tillåta oss att göra misstag. Det finns tusentals exeperter som gärna vill låta sina käftar glappa, trycka till här och där om hur man ska sköta sin häst, rida och vad som är rätt och fel. Men genom att göra misstag lär vi oss, och att aldrig tillåtas göra misstag är som att aldrig tillåtas lära sig något.
För mig är det en självklarhet att man som liten ryttare gör tusen missar och det är okej. Sålänge det inte skadar häst eller ryttare så måste man få lov att göra misstag, och vi har hur många snälla och fina ponnier i vårat avlånga land som lär våra unga ryttare rätt och fel. Jag tycker att det är förälderns ansvar att se till att hästarna mår bra och inte far illa när det yngre ryttarna rider och hanterar dessa djuren, de är ej leksaker. Och man måste få ställa krav på dom. Men att kräva felfri ridning och att de ska göra allt på punkt och pricka är orimligt.
Sörbys Xtra är en av de många ponnier jag har att tacka för kunskapen jag idag bär med mig. Han lärde mig rätt och fel, och jag är honom evigt tacksam. Underbara, älskade och supersnälla häst <3
Whatever makes you happy
" rider du ponny? vad ska du med den till?"
Det svider lite i folks ögon att jag, Stephanie snart 20 år gammal fortfarande sitter och rider C-ponny. Dessutom ägare till en ponnyåring som jag tänker behålla. Varför inte utbilda, sälja och köpa mig en fin storhäst att utvecklas med? Helt ärligt ser jag ingen mening med det. Jag har inga tävlingsambitioner, och mina hästar ger mig tillräckligt med utmaning, jag känner fortfarande att jag utvecklas och den dagen jag känner att jag behöver MER så tar jag det DÅ.
Hade jag aldrig träffat varken Noreen eller Secret hade chansen funnits att jag valt att skaffat mig en nätt storhäst på 160cm. Men inte på många många år. I min värld är det inte bara hästar, dom är en del av mig.
min lilla familj (L)
Inte lika viktigt
I mitt liv utanför hästarna så lägger jag mycket pengar på kläder, hårvårdsprodukter, bra frisör och mig själv, det är den jag är. JAG är viktig. Jag älskar att skämma bort mig med märkeskläder och skor. Däremot är det inte lika viktigt för mig ifall jag klär mina hästar i HV polo eller schabrak ifrån hööks. Sålänge det SER bra ut och faller mig i smaken så skiter jag faktiskt fullständigt i vartifrån det kommer.
Såklart jag hade lagt bra med pengar på sånt oviktigt ifall jag hade obegränsat med pengar, men det gäller att prioritera, och Noreen bryr inte direkt sig ifall hennes benskydd kommer ifrån ge-kås eller Veredus, sålänge dom sitter bra.
Jag tror detta mycket beror på att jag står i ett stall där allt sånthär är oviktigt, jag är inte omringad av märkesgalna stalltjejer och i min vardag är det oviktigt. Hur bra du rider eller hur väl du tar hand om dina hästar sitter såklart inte i prislappen på ditt nya träns, det hoppas jag de flesta bär med sig när de möter andra ryttare. Alla föds inte med silversked i munnen och denna sport är grundad i att folk har pengar.
Ge-kås produkter ifrån topp till tå :)
Stall pellets
Har hört väldigt mycket gott om Stall pellets, tänkte faktiskt ge mig på att testa det nu när jag snart ändå ska mocka ut mina bäddar och byta box ( hehe ;) ), om jag förstått det hela rätt så ska man blötlägga pelletsen, låta dom svälla och sedan strö. Fryser det inte nu när det är så kallt ute? ( kanske var en jättedum fråga, haha! har ingen koll ;) )
Det är ju betydligt billigare än kuttespån som jag använder mig av idag.
Tips!
När man går ut i paddocken en kväll, bestämt att man ska träna lite markarbete men inte kommer på någon bra övning på rak hand, någon som känner igen sig? Har alltid JÄTTE svårt att komma på bra ridövningar, oftast tränar jag åttvolter, skänkelvikning på medellinjen, galoppfattningar på volter osv. Men allt detta blir ju tråkigt i längden. Därför är det jättebra att ha tillgång till en massa bra ridövningar i stallet. Att skriva ut en hög med övningar, dressyr, hoppning eller bara markarbete och sätta in i en pärm att ha i stallet är något jag verkligen rekomenderar.
en bra övning för att lära unghästen att gå i sidled.
Min lilla mupp
Idag hade vi bara 2 minus och jätte SOL! Slutade kl 14.00 så mamma körde ner mig till stallet och passade på att gå en långrunda med Elsa på stranden medan jag fixade stallsysslorna, min lilla Secret stod och kikade på mig ifrån hagen exakt hela tiden och när jag tillslut var klar och gick ner för att säga hej blev han helt till sig, viftade på svansen, stampade i backen och visste knappt vart han skulle ta vägen, knäppis!
Helt underbart väder för dom idag, snön började smälta ifrån taken och jag hoppas hoppas hoppas verkligen att vi kan lägga den superkylan bakom oss nu ( får man ha sånn tur?! ) Ska ner om någon timma igen och ta in dom, vi tar även en promenad och kanske borstar av dom lite snabbt också. Snart är det dags för igångsättning igen, fattar ni hur mycket jag längtar efter att få rida min lilla superponny igen? hihi :D
2013 vårat år
I år ligger all fokus på Noreen. Hon ska utbildas, byggas upp och mycket tid ska läggas på bara henne. 2012 har mycket fokus legat på Secret, hans välbefinnande och anpassningen till hans ankomst, Noreen har fått mycket tid också då jag trots allt ridit in henne under sommaren. Men nu är det dags för nästa steg. Och till att börja med ska vi rida ut MASSOR, så ifall någon i ringsegårdstrakten ( Falkenberg såklart.. ) känner att dom vill ut och busa så får ni gärna höra av er, för såfort min tös är igång igen vill vi gärna ha lite sällskap :)
100 meter ifrån stallet
Vårat stall ligger precis vid havet, våra hagar gränsar till sanddynor och vi har denna utsikt bara några hundra meter gångväg ifrån stallet. Mamma tog en promenad med Elsa undertiden jag fixade stallsysslorna och stal denna bilden ifrån hennes mobil. Hur fint har vi det egentligen inte? Inte alltid man uppskattar det man har precis framför sig, men denna platsen, detta stallet, denna utsikten och lugnet som finns här, det är vad som gör denna platsen till min favorit plats.
Gör om, gör rätt
Var sur på mig själv hela dagen efter det lilla träningspasset med Noreen i hagen idag. Så ikväll innan promenaden tog jag med lite godis och grimskaft ut i hagen igen och passade på att rätta till de misstag jag gjorde tidigare idag. Hon backade snällt när jag bad om det, nu fanns det ju belöning som väntade när hon varit duktig ;) ( ibland gäller det att motivera lite extra när det kommer till ston )
Sen tog vi en promenad, Secret var svartsjuk då han inte fick något godis och gick och bet mig i vantarna hela vägen *suck*..
God gave me you
God gave me you for the ups and downs
God gave me you for the days of doubt
For when I think I’ve lost my way
There are no words here left to say, it’s true
God gave me you
God gave me you for the days of doubt
For when I think I’ve lost my way
There are no words here left to say, it’s true
God gave me you
Bloppis
Vintertäcke 125, helt nytt endast provat en gång. 400kr + frakt
Föltäcke 90-120cm. Endast prövat en gång annars helt oanvänt. Bensnören saknas. Säkerhetsknäpp anpassat för bebisar. 200kr + frakt
vid intresse mejla [email protected]
love
detta tränset ifrån hööks fick mig att smälta lite. Hur perfekt för min ponnyflicka?
Att älska det man gör
När det kommer till hästar och ridsport är det otroligt viktigt att man älskar det man gör, att man älskar sporten, hästar och allt som hör till. Annars kommer det aldrig att fastna. Att träna med mina hästar ger mig glädje, att ge mig ut på en promenad på kvällen med mina små trots att fingrarna fryser till is och det gör ont i fötterna av kyla så ger det mig glädje att vara med dom.
Det kostar riktigt mycket pengar ( vilket man verkligen känner nu när man är vuxen och står för alla kostnader ) och väldigt mycket tid. Att lägga ner så mycket tid och energi på en hobby kan för vissa kännas väldigt onödigt, varför gå upp klockan sex på morgonen dagen efter man festat? Varför trimma dressyr en onsdagskväll istället för att hänga med vännerna?
För mig är valet alltid lätt, har alltid varit. Mina hästar är mina nummer ett och jag prioriterar dom före mig själv. Naturligtvis har jag mer i mitt liv än just djuren, men dom är glädje för mig, och dom får mig att känna mig behövd och älskad. Så just nu är dom ett prio, rent av egoistiska själ då det är dom som får mig att känna mig levande.
Jag älskar det jag gör, varje dag.
Busungar
När jag mockat och fixat stallet så tog jag med ett litet spö och grimskaft ut i hagen. Noreen blev genast på sämre humör och insåg att det var jobb som gällde, attans! ( hon har haft vintervila sedan i slutet av November )
Skötte sig fint efter lite påminnelser om vad det var som gällde och lydnadslongerade henne enbart i skritt, några få varv i traven också för att känna av. Lite gymnastik längs staketet och annat smått och gott som jag kunnde komma på att känna på. När jag sedan skulle backa henne sa det stopp. Noreen har alltid varit väldigt känslig, har jag lagt en hand på hennes bog när vi tränat har hon genast varit snabb att backa rakt och fint men idag sa hon " fuck no! ". Blev lite arg på henne eftersom att hon vet vad som gäller, men enbart jävlades. Hade bara ett litet hoppspö så kände inte att det gjorde någon inverkan när jag petade på henne, utan backa något steg och berömde jättemycket och la av för dagen. Nu vet jag iallafall vad jag behöver träna på och hur jag ska få henne motiverad igen.
Secret fick springa lite på lina han med, superkul tyckte han till att börja med, men när hon insåg att han inte kunde springa till mamsen när han ville så strejkade även han *suck*... Vi tog ett sista varv då han skötte sig och sen fick han springa iväg till sin lilla mamma, som la sig ner i snön och gottade sig i solen undertiden vi tränade, skönt med lite paus!
Min mobil klarade tyvärr inte av kylan så det blev inga bilder.. men vi hade massa snö och SOL! Underbart men kallt som fan!
en fin Noreen i höstas när vi tränade tempoväxlingar, här samlar hon traven lite för att sedan öka den kvickt.
Visste ni att..
.. Noreens mamma Mockbeggar Nancy fortfarande lever kvar i de Engelska skogarna? Hennes far Royal oak Ron är dock inte kvar i livet.
Noreen har ärvt väldigt mycket ifrån sin far.
Här får ni några bilder på Noreens morfar Burley Branston.
Fina Rosalita
åh! Under sommaren 2011 så hittade jag rätt knappar på Rosalita och vi sammarbetade riktigt fint ihop, här är ifrån ett dressyrpass jag minns.
Ovisade bilder på Maja
Fotade connemara ponnyn Maja förra våren åt min vän Matilda. Här får ni två ovisade bilder ifrån fotograferingen :)
Framtidsdrömmar
Något jag alltid drömt om är att ha ett litet försäljningsstall på hobbynivå. Köpa in ponnier ifrån England och Irland, rida in/utbilda och tävla innan jag säljer vidare dom till fina hem.
Älskar ponnier, och även ifall jag vissa dagar kan drömma om storhäst, tävlingar osv så älskar jag att jag har kroppen till att rida ponny livet ut.
Att se en ungponny utvecklas är så fantastiskt, det går så otroligt fort och dom lär sig nya saker exakt hela tiden. Dessutom vill jag själv utvecklas hela tiden och lära mig rida olika typer av ponnier och hästar.
Sen vet jag att många ponnier kan få det mycket bättre än vad dom i dagsläget har det. Noreen är ett levande exempel på en ponny som glömts bort i mängden och av ren slump hamnade i min ägo, fantastiska häst som öppnat mina ögon (L)
I år fyller min plutta sex år, kan ni fatta att min vilda lilla unghäst är SEX ÅR?! Helt otroligt. Dock är hon som en tre/fyraåring rent ridmässigt, men vad gör det om tio år :)
Dagens planer
Idag blir det nog en promenad ( igen! ) har pratat med min tränare som har en plats för Secret i sin lösdrift med sina unghästar.. det gör ont i hela mig att ens skriva det, men överväger i dagsläget att skicka iväg honom, och låta honom stå där tills han ska iväg på bete.
Ska först kolla med stallet om det är ok att jag flyttar in Noreen och ifall någon kan tänka sig att gå med henne i hagen, men det är iallafall vad jag överväger..
Nog med det jobbiga. Promenad stod som sagt på schemat! :)
Lite shopping
Har shoppingförbud.. jag vet! Alla pengar sparas just nu till ny sadel ( wiho! :D ), vilket jag tänker prova ut nu i vår när hon kommit igång igen. Men skulle till ge-kås för att köpa hårprodukter och var ju bara tvungen att springa ner till hästavdelningen en snabbis och ett glittigt pannband och ett vinrött schabrak med flätad guldpasspoal fick följa med hem, fint till hemmabruk :)
haha, snygga mobilbilder! Men iallafall något ;)
underbara kärlek
måste bara få skryta lite. Kan ni fatta att detta lilla livet är min Secret? Att detta är min håriga hingst nere i hagen? dör så söt han var som bebis! ( han är fortfarande söt, såklart )
Stephanie på storhäst
Inte ofta jag vågar mig upp på en storhästrygg, för helt ärligt, för mig känns det ENORMT att sätta mig på en storhäst, varför? Jag har alltid varit en ponnyryttare, det är en vanesaken skulle jag tro. När jag red på ridskola fick jag sällan rida storhäst, gångerna kan jag enkelt räkna på en hand.
Och efter det har det varit ponny som gällt för min del.
här rider jag på min vän Matildas fd foderhäst Staren under året jag tog min ridpaus. Hade här inte ridit på flera månader, så kan inte påstå att jag kände mig hemma på hennes stora, breda rygg.. haha.
Ur fotoarkivet
Jag äslar att fotografera, men det har varit ett bra tag sedan jag var framme med kameran senast, helt ärligt tappade jag lite intresse sedan jag började på media programmet på gymnasiet. Men tänkte bjuda på lite olika fotografier som tagits under 2012
förbättrat fodringssystem
Vi har 9 hästar i stallet och delar på fodringarna. Tre stycken hästägare har två hästar var, varav det blir fem stycken ägare. Jag och en annan hade två fodringsdagar i veckan varav resten hade en var, väldigt oschysst tyckte jag då jag inte vill gå upp klockan sex två dagar i veckan när inte alla som har två hästar behöver göra det.
Tog därför tag i saken själv ( eftersom att ingen annan verkade tycka det var ett problem ) och idag har vi en vardag var och vi som har två delar på helgerna, dvs var tredje helg.
Tror inte ni förstår hur skönt det ska bli att få SOVA UT i helgen?! Tog förra helgen vilket betyder att jag får sova iallafall till klockan åtta både lördag och söndag, vilket jag inte fått göra på på fem månader, usch!
Jobbigast har varit när man varit ute och festat, och efterfestar hemma i lägenheten, då är det dags att gå upp innan man ens gått och lagt sig, cykla till stallet ( fortfarande lite full ) och sen sova bort hela dagen, haha.
Nej, tycker att rätt ska vara rätt och är därför mycket nöjd över det system vi fått nu.
lite galen promenix
Idag testade jag en ny väg. Nämligen upp i samhället, in på en mindre väg, en lite stid och sedan längs ett gärde som är bakom hagarna och ridbanan i stallet.
Allt gick kanon fram till en trädgård där dom hade gått all-in på juldekorationer, det blinkade och lös utav bara helvete och Noreen trodde väl att det var nyårsafton all over again och frustade som en tok. Secret tyckte att såg riktigt coolt ut, så fick släpa en och hängde som en vante efter den andra.. hummpf..
När vi skulle in på den lilla stigen så skickade jag Secret först, vilket han kan utan och innan och vet exakt vad som väntas av honom, istället vänder han mitt i på den lilla stigen och ställer sig framför mig och vill förbi.. knashäst! Fick backa honom en bit istället.
Och på gärdet fick han flipp och tyckte att det var huur kul som helst, även här släpades jag halvt efter och när vi skulle mellan en gärsgård tyckte bägge hästarna att det var bäst att hoppa över och trodde att dom skulle ha halvt ihjäl sig.. usch!
Sen lugnade dom sig och gick fint sista biten hem.. galna små hästisar, märks verkligen att Secret har överdrivet med energi och att miljöträna verkar inte direkt ha någon inverkan på honom, Noreen däremot frustar på hela biten, tittar sig omkring och ser verkligen hur hon växer och känner sig modigare och vågar ta för sig mer, bästa känslan!
hon växer för varje dag som går.
Detta är en häst som behöver tid, tid att mogna, utvecklas och bli trygg och säker i sig själv. Så glad att hon fick komma hit och få den tiden just hon behöver.
skamligt
Jag såg nyss senaste avsnittet av ponnyakuten och jag kan väl inte ha varit den enda som reagerade på " jag rycker henne i munnen "- tjejen?!
Hur kan en förälder tillåta sin unge att behandla ett oskyldigt djur på det viset, för det är trots allt förälderns ansvar, hur ska tjejen veta att det hon gör är fel om ingen talar om det för henne?
Detta ser man i princip överallt, på tävling, hemma, på ridskolan, överallt där ungdomar behandlar sina hästar illa utan att en vuxen ingriper. Tycker det är riktigt skamligt.
Jag har aldrig haft en vuxen med i mitt hästliv, har inte haft någon hästintresserad förälder som varit med när jag ridit, haft uppsikt över hur jag behandlar hästen eller liknande, och där har vi anledningen till att jag aldrig haft häst som barn. Min mamma ville inte ha ansvar för något hon inte är insatt i, vilket jag tycker är bra, för är du inte vuxen nog att ta hand om djuret och ansvara för det SJÄLV då är det förälderns jobb och ansvar.
Jag tror att det hela handlar om att man inte vet hur man ska behandla ett djur, det finns ingen respekt. För mig har det alltid varit en självklarhet, så jag har svårt att se hur någon kan se på djuret med så lite värde att det är okej att göra djuret illa för att man är arg, sur eller ledsen.
jag har alltid älskat hästarna, respekterat dom och väderat dom högt.
Lite tråkigt
Har kommit in i en period då jag tycker att vardagen med hästarna är lite tråkig, behöver verkligen rida, träna och ta mig framåt och känner att jag inte kommer någon vart. Har en massvis med olika förslag i huvudet på hur jag kan/vill lösa vår situation, men när jag väl är nere i stallet känns det omöjligt.
Att skicka iväg Secret till min tränare, där han får busa och leka med ett annat föl och andra unghästar hade varit det bästa för oss bägge två, men att behöva ställa in Noreen i stora stallet igen, låta henne gå utan sällskap i hagen vill jag bara inte göra, hon förtjänar bättre än så.
Därför tänker jag lägga mig själv åt sidan ett tag till, ta tid på mig att fundera ut vad som verkligen är bäst för oss alla tre. I vår ska Secret i vilket fall som helst släppas på bete med en bebiskompis och förhoppningsvis få en underbar sommar full av bus och lek. Vad jag gör med Noreen är oklart, men förhoppningsvis kan hon stanna kvar och gå ihop med någon av valackerna. Det är ett evigt pussel när man står i ett stall där alla sköter sig själva.
snart är vi tillbaka på banan iallafall, om hon vilar någon månad mer än planerat gör varken till eller från i framtiden, hon mår bara bra av att få vara lite mammaledig och få sina dagliga promenader, älskade älskade häst.
en glad bebis
Väldigt stor del av tiden med Secret har han varit motig och testat alla gränser hela tiden. Att leda honom till och från hagen har varit hemskt emellanåt då vi knappt kommit in vissa dagar. Men idag var en sånn dag då jag bara njöt av hans sällskap. Långt grimskaft, travade bakom mig, gick inte på mig, stannade inte, var bara supermysig och go, precis som jag vet att han KAN vara.
underbara lilla Seebee
choklad brunt
detta ursnygga schabraket ifrån Schockemöhle hade jag matchat till vita benlindor, bruna ridbyxor och en creméfärgad topp. Galet galet snyggt till vardags och träning.
Hade jag verkligen inte tackat nej till.
En pigg het häst / en lat seg häst
Alla ryttare är olika, och alla hästar är olika, helt fantastiskt bra med tanke på att alla vill ha olika. Jag har inga tävlingsambitioner och är därför inte ute efter en häst med fantastiska gångarter och högridbarhet, men i valet och kvalet mellan en het, pigg och stark häst eller en åt de segare hållet så väljer jag utan att blinka den pigga hästen.
En häst som är framåt, glad och har ett bra huvud och vilja att prestera är mycket lättare och roligare att jobba med än en häst som är seg och omotiverad. Att få en het och pigg häst att använda sig av sin energi och arbeta rätt är mycket lättare än att motivera en häst som tappat viljan, få framåttänk och vilja att prestera.
Båda mina hästar är pigga och glada individer, hurvidare Noreen är att arbeta tillsammans med ifrån ryggen återstår att se, kan inte säga att jag har tillräckligt många ridtimmar på henne för att avgöra åt vilken kategori hon tillhör, men hon är pigg, framåt och har rätt tänk.
Longeringsset
Hade gärna välkomnat denna longeringsset ifrån Hööks i hästgarderoben. allting jag behöver inför vårens markträning, dvs kapson, longergjord samt lina. Funderar på att klicka hem inom snar framtid, absolut en investering.
riktigt bra pris med, allting för 689kr
nej tack!
detta schabraket ifrån paddock sweden går för strax under 1000 lappen och är enligt min åsikt inte värt ens hälften. Färgen, loggan och mönstret faller mig verkligen inte i smaken, dessutom ser materialt skumt ut, så nejtack! Absolut inte värt det höga priset.
Sluta med hästar
Jag tror att många hamnar i en svacka i sitt hästintresse när man når tonåren. Just ridsport är en väldigt intensiv sport, du tränar inte bara någon gång i veckan, utan du är i stallet varje dag, ibland fler gånger om dagen, måste ibland prioritera bort annat som är viktigt för dig såsom vänner, fester, skola osv. Det är verkligen inte lätt alla dagar att hitta en balans i vardagen, speciellt när du hamnat i den åldern då du inser att det finns så mycket annat som du vill och kan göra, det finns en värld utanför hästarna och det är otroligt spännande, nytt och det börjar kännas som ett måste att åka till stallet, istället för något du verkligen vill göra.
Jag har varit där, mer än en gång. När jag var 15 år så hade jag Xtra på foder, jag hade precis skaffat en pojkvän, hemmafester nästan varje helg och livet var mycket mer komplicerat än vad det varit i tidigare år. Hästen var inte längre höjdpunkten i livet, utan det fanns en hel värld utanför den lilla bubblan och många gånger kände jag att jag inte ville ut till stallet, inte för att jag inte älskade Xtra, han var det bästa som fanns, utan för att jag ville veta vad jag gick miste om.
När Xtra åkte så tog jag en paus ifrån hästarna, det kändes som det rätta draget för mig eftersom att mitt intresse ändå svalnat. Det tog mig över ett år innan jag var tillbaka i hästlivet igen. Många gånger mådde jag fruktansvärt, jag saknade Xtra något hemskt och det gjorde så jävla ont i mig. Men det var inte bara saknaden efter honom som gjorde ont, det var saknaden efter hästlukt, ridning, att åka till stallet fast jag inte ville, att ha en häst i mitt liv, varje dag.
Jag vill aldrig igen behöva känna så som jag kände under det året. Jag fick smaka på vad jag trodde att jag ville ha, och det visade sig att det inte var för mig. Jag är en hästtjej, och jag kommer alltid vara det. Även om jag i framtiden lämnar iväg mina hästar för att studera, skaffa barn eller ut och resa så kommer jag alltid att komma tillbaka till dom. Dom ger mitt liv mening och jag vet vad jag vill ha utav livet, och utan dom vore det inte desamma.
när jag tänker tillbaka på min tonår så tänker jag såklart på alla galna hemmafester, skolan, mina underbara vänner och Bubba, men det är Xtra som symboliserar den tiden mest. Han stod där i boxen igenom allt och var min trygghet när jag kände mig ledsen, glad, förvirrad och lycklig.
Ledsen bebis
När jag kom ut i hagen så såg jag att hästarna fått en gran ute i hagen ( skrev ju i förra inlägget att jag funderade på att lägga ut en själv.. haha ), så dom har säkert haft lite att göra idag. Gick en kortare promenad runt gården och ut i samhället, Secret var FULL av energi, sprang bredvid mig hela vägen, trippade på tårna, hoppade till för ingenting, riktigt busig! Noreen frustade på som vanligt och tyckte att det var härligt att få komma ut lite, precis som vanligt.
Tänkte mäta Secret, som jag skrev tidigare idag, men av någon skum anledning fick han total panik när jag kom in med måttstickan i boxen, vände rumpan till och fick PANIK.. verkligen inte likt honom då det är få saker som skrämmer honom, så fångade in honom och lät honom nosa på stickan, rörde den vid sidorna av honom och han kickade både med bak och frambenen efter den, trippade på stället och försökte gå på mig.. bebisen var med andra ord livrädd för den.. Stod en stund med honom och stickan inne i boxen, när han var hyfsat lugn så försökte jag mäta honom, men han fick panik igen så jag började om och när han var lugn så slutade jag. Han mätte ( vad jag kunde se ) 130cm i mankhöjd i dagens läge.
Efter denna väääldigt traumatiska upplevelse blev han jättedeppig och ledsen, så han fick godis och gosade en stund med honom, pussade och matade honom med hö.. hahaha. Han är så himla speciell den hästen, när han blir ledsen så visar han det huur tydligt som helst, och vill bli tröstad och ömkad med.. jag vet att jag förmodligen beter mig fel i det läget, men han är förmänskligad på alla sätt och vis, och det gjorde alldeles för ont i mammahjärtat att lämna honom sånn.. haha.
Stor pojke med andra ord! Han blir iallafall ( vad jag läst mig till ) 140cm i mankhöjd som vuxen, vilket känns skönt, vill helst inte ha två styck c-ponnys.
Hur stor blir han?
Hittar inte någon tabell eller liknande på internet, men vet att det ska finnas något där man kan räkna ut ungefär hur stor fölet blir, då man mäter dom när dom är ca 1 år gamla, tror att det var att man lägger på 10cm ( men tror att det gäller ponnyer ), någon som har koll på detta? Har absolut ingen aning hur stor han är idag, men tänkte mäta honom senare ikväll ( om jag kommer ihåg det ), skulle gissa på att han ligger på 110-120cm i mankhöjd.
det börjar bli kallt igen
Av någon skum anledning bjöds vi på minusgrader och lite småsnöande igår.. what liksom?! Det som var så milt och härligt ute, så blir det vinter igen.. suck!! Blir det massa snö får jag åka och fixa ett nytt täcke till Secret. Sålänge det inte blir snö så klarar han sig utan, men vill inte att han ska bli nedkyld av vätan.
Nackdelar med minusgrader är såklart att vattnet fryser i hagen *suck*, så fick somsagt ställa ut en mindre hink med vatten. Sen har dom en stooor isbana precis vid ingången, inte jättekul när man har en såpass grinig och känslig liten bebis som Secret som VÄGRAR gå på is/vatten/lera eller något däremellan, det är kan ju trots allt vara farligt ;).
Idag när jag skulle ut med dom så fick jag ström i mig eftersom att han skulle gå på mig ( är tanken att jag ska bära honom i dessa lägen eller vadå?? ) istället för att gå in i hagen.. Sen kan han inte springa och busa som vanligt heller eftersom att det är isfläckar lite här och där i hagen och underlaget är jättehårt. Så vi tar en längre promenad ikväll då han får bli av med lite energi, lillbebbe.
Noreen klarar inte särskilt förutom att hon enbart vill ha mat HELA tiden, såklart! Hon är jätte uttråkad av att bara stå rätt upp och ned i hagen utan något att pyssla med, ska se ifall jag kan lösa det med ett hönät + några stolpar eller något, kanske slänga ut en gran i hagen för dom att pyssla med?, hur som så är det ohållbart att gå med hö hela dagarna så att hon ska ha något att äta hela tiden, dessutom äter hon obegripligt fort..
tänk så härligt med sommar!?
bebisfeber
I somras var jag bombsäker på att jag aldrig mer skulle ha föl, allt jobb och slit jag lagt ner på Secret har verkligen tagit på krafterna, har fått lägga mig själv helt åt sidan för att ge mina hästar ALLT. Jag har inte haft de rätta förutsättningarna för att ha föl och det har varit kämpigt. Men det har varit en underbar tid. Att se ett föl växa upp, vara den som han söker sig till, den som han känner trygghet hos, vara hans, det har varit underbart, verkligen.
Någon gång i framtiden kommer jag absolut ha föl igen, inte på många många år, men någon gång ska vi ha en bebis igen, Noreen är världens bästa mamma och hon trivs verkligen med det.
Jag tycker inte att man ska syssla med uppfödning när man inte vet vad man sysslar med, att ha föl krävs kunskap för att kunna ge fölet bästa förutsättningarna i livet, absolut. Hade jag fått välja hade jag förmodligen aldrig tagit föl på Noreen, men så vill jag inte tänka, hade det inte hänt hade jag inte haft Secret i mitt liv, och honom vill jag aldrig välja bort.
Stallfix
Var nere halv åtta imorse och fodrade, tydligen skulle jag ej fodra trots att det stod mitt namn på denna helgen.. aja.. så kan det gå när det inte finns någon kommunikation mellan folket i stallet.
Var iallafall tillbaka efter att ha sovit ut ordentligt nu vid middagstid. Mockade, fixade maten osv. Gav även hästarna lunch ( brukar aldrig kunna göra det eftersom att jag jobbar hela dagarna, så får hjälp av någon i stallet som ser till att mina får sin lunchpåse :) ) och ställde ut en mindre hink vatten i hagen, den stora dunken var genomfrusen och kunde inte banka ur isen ( är väl för svag antar jag.. )
Bjuder på en nytagen bild av min prins. 10 månader gammal och stooooor!
Miljöträning
promenerat hästarna hela veckan, mer och mer för varje dag. Vänjer dom vid asfalten succesivt eftersom att det såklart inte går att börja promenera långa rundor på asfalt när hästen ej är van vid underlaget.
Idag blev det lite oplanerad miljöträning också. När vi gick ner bland husen så var hästarna riktigt nyfikna på allt runt om. Presening som blåste, lyktor, soptunnor, brunnar osv. Noreen gick tätt intill, frustade och blåste upp sig ett par gånger men skötte sig fin fint. Secret tyckte bara att allt var spännande, några hopp här och där ( drama queen ), men tyckte mest det var kul.
Fick även möte av en bil, vilket fick mig komma på att vi glömt reflexer. Som tur var höll vi oss bara runt vägarna som ligger alldeles bakom gården så vi vände hemåt igen. Imorgon blir det lite längre promenad ( med reflexer ) och tanken är att gå mer och mer för varje dag som går, förberedande inför igångsättningen igen.
Noreen och Secret tycker bägge två att denna miljöträningen är läskig, dom har fått se en värld utanför stallet, hagen och stranden och det klart att det är väldigt mycket nytt att ta in, men jag tycker att dom är jätteduktiga :)
Att låta hästen "springa av sig"
Något jag fått lära mig är att aldrig vänja en häst vid att låta den "springa av sig" på linan, dvs efter att ha skrittat fram låta den få bralla, bocka och busa av sig den värsta enerign. Problemet i längden blir att hästen vänjer sig vid att den får utlopp av energin av att springa och busa, och det är bättre att ifrån start låta hästen JOBBA bort energin, dvs ge den uppgifter som är mentalt jobbigt, då får du en lugn häst på ett bättre sätt och hästen får lära sig att den får jobba och inte fara runt som en vilde.
Noreen kan bli lite exalterad vid longering och fara iväg i en bockserie ett varv men vet om att det inte är tillåtet och snabbt rätta sig efter uppgiften och utföra vad jag ber henne om.
Många gör så med sina unghästar för att inte sätta sig på en laddad bomb när det är riddags.
Uppgifter jag brukar ge Noreen innan ridning kan vara öppna längs långsidan ( ifrån marken ), skänkelvikning, ställa osv. Hon blir väldigt snabbt trött av gymnastikövningarna och håller sig på marken när det är dags att rida. Tycker inte att man gör hästen en tjänst genom att låta dom göra av energin bäst dom själva vill. Naturligtvis är det okej att busa, springa och bralla, men då ska det vara kontrollerat och när man som ryttare tillåter det, en ouppfostrad häst är varken trevlig att rida eller hantera.
Noreen kan busa riktigt ordentligt när hon sätter den sidan till och tycker att det är lajbans att dra några vändor i hagen, men när det är träning så är det jobb som gäller, inte lek.
Promenad i samhället
Idag på vår dagliga kvällspromenad så tog vi en liten sväng i samhället, har inte varit där tidigare med dom eftersom att Noreen alltid blir så nervig när hon kommer dit ( varit där en gång tidigare med henne ), men tycker att det är lika bra att hon får vänja sig. Det fanns såklart massvis med läskigt, såsom bredlådor, gräsmattor, dörrar som slog igen osv osv. Hon gick spänd tätt intill mig men höll sig på marken och flippade inte ur, vilket jag är glad över. Försöker bara ignorera henne när hon hamnar i dessa situationer, det enda som hjälper.
Secret däremot tyckte att det var det bästa hittills, trippade runt som en kung och skulle visa upp sig.. haha. Bäst av allt var såklart att få springa på asfalten, helkul!
Tog sedan in dom, borstade och fixade i över en timma, och när det var Secrets tur var han nog lite hungrig/trött eller bara allmänt bebisgrinig då jag minsann inte fick röra hans dyrbara ben. Han slog, ställde sig nästa på mig osv. FIck lov att lyfta upp fötterna för att göra rent benen och stod alldeles förlänge i en dålig ställning för min rygg.. så lär ha ont i ett par dagarna nu, men ren blev han ( tillslut ).
kolla in så jävla söt han är här?! Beebbiiissss!
varför kan dom inte alltid vara såhär söta och små? Avskyr att jag hade så jävla mycket den våren att jag knappt hann njuta av bebis tiden.
Skitgris!
Idag var första gången Noreen skitat ner sig på över ett år.. kan ni tänka er?! Hon är den mest renliga häst jag någonsin träffat, hon bajsar bara i ett hörn av boxen, sprider aldrig ut höet, ibland kan hon vara lite rufsig i manen efter att ha rullat sig, men rullar sig bara på torr yta.
Idag var hon lerig om benen, och leran hade frusit fast och hon var helt rusig i pannluggen. Var bara tvungen att filma henne, sötnos.
Fick lov att klippa bort leran då den satt fast ordentligt, var lika bra eftersom att det endå behövdes. Klippte även till mellan lugg och man, toppade svansen och gjorde henne snygg.
Att bli pikad
I hästsammanhang har jag aldrig känt mig kritiserad förut, jag vet vad jag gör och jag gör mitt bästa, precis som alla andra. Jag vill mina hästar mitt bästa och gör vad jag kan i den situation JAG befinner mig, mina hästar har alltid mått bra. Men sedan ett år tillbaka har jag känt mig riktigt riktigt osäker i hästsammanhang, blivit pikad, kritiserad och ifrågasatt när det kommer till min hästhållning och ridning, och jag måste säga att det tär på mig mer än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.
Att ha någon som talar om för mig att mina hästar minsann inte mår bra, att jag inte tar väl hand om dom osv gör ont i både hjärta och själ, speciellt när jag lägger hela mitt liv på att dom ska ha det bästa möjliga. Det finns ingenting så viktigt för mig här i livet som mina hästar, det ska gudarna veta.
Att bli ifrågasatt tillräckligt mycket att man tillslut börjar ifrågasätta sig själv är fruktansvärt, ingen ska behöva gå igenom det. Och det är solklar mobbing ifall ni frågar mig. Hästarna har varit min trygghet i livet och att dra sig ifrån att åka till stallet, att känna ångest inför att komma dit och ha en klump i magen för vad som kan vara skrivet på tavlan idag är psykiskt påfrestande.
Vem tar sig rätten att vara elak emot någon annan, vem säger att ditt sätt är bättre än mitt? Hästfolk är speciella människor, det vet alla som har en fot i denna sporten på ett eller annat sätt, och jag kommer aldrig någonsin stå bredvid och hålla tyst när någon är elak, kritiserar eller pikar en annan ryttare någonsin igen. Det är inte okej.
Jag kanske befinner mig i en ovanlig och provocerande situation med mitt hingstföl och mitt egeninridna sto, att jag inte har tillräckligt med skinn på näsan gör att jag ofta tar fler smällar än jag borde, och när jag inte har min bästavän som tar alla strider åt mig vid min sida känner jag mig väldigt väldigt liten. Jag vet att jag måste stå upp för mig själv för att jag ska orka.
varför/varför inte???
Jag slängde ut frågan ifall det fanns någon som ville låna Secret på foder, istället för att hyra in honom på ett lösdrift kanske någon kunde ha användning för honom som sällskap till en annan bebis, eftersom att min tid är knapp.
Till min förvåning så fick jag flertal svar och många var intresserade av min prins, men hur väljer man? Hur vet man vilken väg som är rätt? Kan jag lämna ifrån mig min häst, hur fan kan det vara möjligt?
Jag blir helt tokig när jag tänker på det, någon får gärna gå in i mitt liv, styra upp saker och ting och ge tillbaks kontrollen till mig när allting är uppklarat. Har lättare för att anpassa mig till situationer som är utom min kontroll, där jag inte står för den ev skadan.
Usch vad jobbigt allt blev helt plötsligt, skicka iväg honom idag eller om några månader? Skicka honom i närheten eller långt bort? Varför/varför inte?? Hjälp vad jag kan strula till det för mig själv...
hur kan man skicka iväg den bebis man sett växa i snart ett år till en främling? Även om det bara är en tillfällig period så gör det ändå ont i mammahjärtat.
Min lilla skitunge
Även igår var det fart på lillkillen, en kort promenad tog vi, trots dimman och mörkret och Secret frustade, steppade och hade sig, men höll sig på marken med bägge benen. Även Noreen frustade på i god takt, mysigt med lite egen tid med mammsen tycker hon nog.
Sen när jag skulle borsta av Secrets ben fick han för sig att mamma sög mest i hela vida världen och försökte sparka efter mig, ställa sig på mig, trycka in mig i väggen osv. ååååhhh.. blir så jävla irriterad emellanåt, trots att jag är tydlig, bestämd och ger honom chansen så ska han ändå hålla på och jävlas med mig.. aja.
Lydnadslongering 2011
Tänkte bjuda på en film där jag tränar med Noreen för över ett år sedan.
Det är meningen är linan ska vara kort, så det behöver ni inte oroa er över =)
Det gjorde hans dag
Igår tog vi oss en kort promenad runt gården och upp på grusvägarna. Det var för mörkt för att ge oss av längre idag ( det finns inga gatulampor i närheten av gården, så vägen är väldigt mörk och läskig.. ), både Secret och Noreen var sååå glada över att få komma ut. Secret visade upp sig, steppade, hoppade på bakbenen, allt för att visa hur glad han var över att få kolla sig omkring en stund. Noreen frustade och tittade på alla julbelysningar, massvis med häftigt att kolla på såklart.
Deras reaktioner sa allt, jag måste börja göra mer vardagligt med dem, vilan har gjort dom bägge gott, absolut. Men nu får jag börja promenera, skritta och träna lite mer med dom, det mår dom bäst av.
haha tycker att det är lite småkul att jag ser alldeles lagom ut på en C-ponny
Du är välkommen
Nu när det börjar gå mot plusgrader igen så hade jag gärna bytt ut min tjocka vinterjacka mot en snygg ridväst, denna ifrån kingsland hade verkligen inte suttit fel, galet snygg.
Inridning del IIIII
Efter vilan så fick hon sättas igång, vi fortsatte som vanligt i alla gångarter både i paddocken och ute i naturen, på stranden och grusvägar. Vi travade över bommar för första gången och bara nött på i samma ordning som tidigare med variation av ridning och markträning.
Detta har vi sysslat med tills vintervilan och ser fram emot lika mycket utveckling detta året!
vacker vacker
smälter när jag ser bilder på henne, hon är så fantastiskt söt.
Vet att hon inte har den snyggaste kroppen, perfekt ansikte eller liknande, men hon i mina ögon är hon helt perfekt. Min söta lilla ponny.
Inridning del IIII
Hela Juli fortsatte vi med trav i paddock och ute, longerade, joggade och försökte sysselsätta oss det bästa vi kunde.
Tillslut kom galoppen, lyckorus!
Ingen panik, bocksprång eller någonting. Hon galopperade som om hon aldrig gjort något annat.
Efter detta fick Noreen en vila och jag åkte på semester.
Två Stephanie
Kan stirra mig blind på Noreens kropp vissa dagar. Är jättenoga med att hålla koll på vikten, eftersom att hon varit så svår att få upp i hull. Trots att jag måste trycka för att känna revbenen så tycker jag att hennes rumpa ser lite mager ut igen, antingen inbillar jag mig bara eller så har hon tunnat ut lite, vilket fall så krävs det lite muskler för att den ska fyllas ut, så tror att det är dags att sätta igång henne igen.
Dessa dagar önskar jag att det fanns två stycken Stephanie. En som kunde hålla i Secret och sysselsätta honom under träningstiderna och en som kunde fokusera på Noreen och rida henne. Varför kan man inte dela på sig och vara två personer?
fullkomligt älskar denna bilden, helt underbar!
en rödhårig liten tjej
Idag var mitt blåögda sto inte på sitt bästa humör. Antar att det är vad man får ta när man är ägare till den mest rödhåriga tjejen i stan, som verkligen lever upp till sin sterotyp. Hon har inte bara nerver, hon har ett humör utan dess like och kan verkligen visa en sida som får mig att ifrågasätta varför i hela friden man äger ett sto..
Ingenting jag gjorde var bra, hon blev irriterad när jag borstade henne, försökte fläta hennes lugg men det passade minsann inte alls och rörde jag hennes man blev hon sur. Med andra ord var hon lite känslig, och kan bero på att jag bytte hage imorse och den nya är inte bara lerig utan dessutom helt uppbetad så det finns inget att pyssla med.. att det var ström i staketet passade minsann inte heller då hon var jättenervig när jag skulle plocka ut dom, livrädd att nudda trådarna.. aja.
Imorgon får jag be mamma ge dom lite extra hö vid lunch så att hon blir lite glad igen, det krävs inte mycket för att denna tjejen ska bli på dåligt humör.. haha.
denna sidan av henne är lite trevligare att ha att göra med, en glad liten tjej efter en tur på stranden.
Beaut (L)
i mina ögon finns det ingen finare.
Stilla vid uppsittning
Det värsta jag vet är hästar som inte står stilla när man sitter upp. Att träna in rätt beteende ifrån börja är otroligt viktigt för mig eftersom att tillåta någonting en gång skapar bara dåliga olater och det är svårare att träna bort det om det gott förlång tid.
När jag satt in Noreen så började jag med att ge henne godis ifrån ryggen. När hon stod still så fick hon en godisbit och när vi gjorde halt så fick hon en till. Vilket i sin tur ledde till att hon stod helt stilla när jag satt upp och när jag bad om halt. I kombiantion med godis så berömde jag med röst och en klapp på halsen, succesivt tog jag bort godis och bara berömde med röst och klapp. Hon har lärt sig att man står stilla och gör hon inte det så är jag snabb med att backa henne ett par steg och tillrättavisa henne.
Går din häst iväg när du är påväg upp, i luften, så hoppa av snabbt, backa hästen ett par steg och när det står still försök igen. Det är viktigt att hela tiden upprepa tills hästen inser att det inte lönar sig att gå framåt. När du är uppe i sadeln så beröm och se till att hästen står still tills du ber den gå framåt.
Detta känns väldigt viktigt för mig, avskyr att behöva upprepa mig när det gäller mina hästar och det är viktigt att dom vet vad jag ber om.
Du ska kunna sitt av och på med långa tyglar utan att behöva oroa dig för att hästen ska dra iväg, det är rimliga krav att ställa på sin häst.
Hopprädsla
Jag har sedan jag lämnade ridskolan utvecklat en hoprädsla. Jag vet inte när det uppstod eller vartifrån den kommer, men med tiden har jag verkligen dragit mig för att hoppa. Xtra var inte hoppad särskilt mycket när jag började rida honom, men han var verkligen duktig och älskade när jag plockade fram hinder, han hjälpte mig otroligt mycket när det kom till hoppningen och höjde verkligen mitt självförtroende, han stannade inte en enda gång under de två åren jag hade honom och tillsammans utvecklades vi verkligen. Men efter honom så har jag bara hoppat mindre och mindre.
Noreen ska hoppas in nu i vår men jag är verkligen osäker på det. Funderar på att låta en vän till mig hjälpa mig med den delen, jag vill verkligen inte ställa till det för henne pga mina egna osäkerheter och vill ha någon säker på ryggen när hon hoppas in.
Jag är verkligen ingen hoppryttare och tycker inte alls att jag hör hemma i hinder sammanhang.
it feels like home
två ovisade bilder ifrån i höstas.
Saknar att sitta på din rygg och känna utveckling ifrån dag till dag. Älskade häst.
Vardag med bebis
I can't breathe without you
Jag klagar mycket över Secret, kanske inte mycket i bloggen, men min omgivning får sin beskärda del av mitt gnäll om allt som rör honom. Jag tog mig kanske vatten över huvudet när jag bestämde mig för att behålla honom, inte bara är han en bebis och hingst, utan han har ett riktigt tufft psyke, kanon för framtiden, men right now är han verkligen inte lätt.
Men när jag tänker, verkligen lever mig in i att skicka iväg honom, på bete, lösdrift eller att låna ut honom som sällskap så gör det ont i hjärtat. Jag älskar mina hästar, riktigt ordentligt, och jag vet inte hur jag kan fungera utan dom. Jag gömmer mig ofta bakom dom för att livet ska ha någon mening, för sanningen är den att jag gjort dom till mitt liv.
Och att inte ta hand om honom, se till honom och älska honom varje dag skrämmer mig. Det gör verkligen ont i hela kroppen att bara tänka på att han inte kommer ingå i min vardag. Det låter kanske konstigt för många av er, han är en häst. Men han är min häst, han är min bebis och jag älskar honom, han är den bästa delen av mig.
Han och hans underbara mamma har varit mitt stöd igenom alla jobbiga dagar, när jag inte orkar ur sängen, gråtit mig till sömn eller velat ge upp, så har dom alltid funnits där, alla dagar.
Time to say goodbye
Idag åkte två stycken hästar ifrån gården då deras ägaren köpt gård! Kul för dom :), fick även veta att Rosalita ev skulle åka ikväll då hon hittat en köpare till henne. Kommer verkligen sakna lilltösen, men himla glad för både henne och Liselotte att dom hittat ett hem till henne.
För er som inte vet vem Rosalita är så red jag henne i ett år innan jag fick hem Noreen. Rosalita var väldigt svår och ingen lätt utmaning, men vi lyckades ha några fina stunder ihop. Tyvärr funkade vi inte tillsammans och jag mådde inte bra av att ha hand om henne, hoppas hon får ett fint hem och någon som älskar henne för den hon är.
trots att vi inte funkade ihop så är jag glad att jag fick chansen att rida denna lilla tös, hon lärde mig verkligen ett och annat.
Inridning del III
I Juni fortsatte vi att skritta i paddocken och runt gården, försökte variera så mycket som möjligt. Men höll oss till skritt nästan hela Juni. Trav premiären ägde run den 23 Juni och gick smärtfritt. Först med ledare och sedan utan.
När vi börjat trava så hittade hon en bättre bjudning. Hon sprang på bra i paddocken och med god lust!
Inridning del II
Efter att ha kommit upp i sadeln så var det dags för nästa steg. Fick ha någon som gick framför henne och samtidigt lägga på skänkel + röst när vi skulle framåt. Det tog sin tid, men tillslut kopplade hon och jag kunde skritta runt på henne.
När denna bilden togs skrittade vi för första gången helt själva utan hjälp.
I mars 2012 kom ett föl på besök. Noreen blev mamma ledig och tiden gick. Fortsatte att longera henne i små mängder, men tyckte att det var viktigt att hon fick hålla igång på den nivå hon var van vid.
Vi tog inte tag i ridningen igen förrän i maj 2012, då longerades jag första gången skritt, vilket gick jättebra och vi tog bort linan hyfsat fort.
Det är viktigt att röra på sig
Är era hästar duktiga på att röra på sig i hagen eller står dom mest och hänger vid grinden och vill komma in?
Noreen har blivit mycket mer aktiv sedan hon fick bebis. Dom har haft ganska stora hagar hela hösten/vintern och Secret har tagit med henne på och annan busrunda. Utöver att busa så går betar dom sig fram och tillbaka i hagen hela dagarna och rör sig i alla gångarter varje dag. Den dagliga motionen är det aldrig några problem även när Noreen har vila med andra ord.
Sen har vi en liten bit ner till hagen att gå så jag får promenera med dom ett par hundra meter varje dag.
Nu i helgen flyttar vi upp dom, då Secret behöver ström. Det är en mindre hage, men fortfarande utrymme för dom att röra sig fritt i alla gångarter. Eftersom att våra dagliga promenader inte längre tvingas på oss så får jag ta lite mer intiativ att ge mig ut med dom varje dag. Iallafall en liten runda om dagen för att hålla igång.
Ska även testa att börja skritta Noreen med Secret som handhäst, återstår att se hur detta kommer gå men man kan alltid testa, hade varit suuper om jag kunde börja sätta igång henne redan nu utan att behöva ha hjälp.
Secret har alltid varit en väldigt glad och livlig liten kille, att rusa runt i hagen, busa, hoppa och ha sig har alltid varit vardag, och även om han inte haft de roligaste lekkamrater har han alltid hållt sig sysselsatt och hittat på skojiga saker.
Att vara den som bestämmer
Jag vet inte om det är för att Secret är hingst, bebis eller om jag varit otydlig ifrån start, men han testar mina gränser dagligen.
Igår när vi skulle in i boxen så tryckte han sig före, jag åkte in i väggen och han kastade sig över höet. Jag blev vansinnig och skulle ha ut honom igen, vilket han såklart inte höll med om, men efter några minuters krig så kom vi ut i stallgången, ännu en gång kastade han sig in, och vi gjorde om det.
Ställde honom framför mig, backade honom ett par steg, bad honom att ta ett steg i taget fram och backade efter varannan. När han var lugn ställde jag mig inne i boxen, bad han ta ett steg i taget mot mig.
Tycker dessa vardagliga övningar är sååå viktiga. Oavsett om din häst är jättehungrig ( nu är Secret ALDRIG jättehungrig då han har tillgång till en mjölkmaskin hela dagarna.. ) så är det inte okej att total ignorera dig och vad du ber om. Det gäller såklart att ställa rimliga krav, du kan inte stå ute i stallgången och backa och hålla på allt för länge, då tappar hästen fokus och tröttnar. Men bara för att visa att när du ber om halt, då är det halt, annars tar det längre tid.
Även att plocka av grimman i boxen kan kräva lite övning. Jag är väldigt noga med att mina hästar står stilla tills det att grimman är helt av och jag klappat dom på halsen. Börjar dom försöka skynda på processen åker grimman på igen.
Secret gillar att testa mig och ifrågasätta mina regler. Men han är väldigt gosig och mammig, och vet hur han ska få sitt mattes hjärta att smälta.
shettismanen
Noreen har nog världens fulaste man. Den är tjock och går varken att rycka eller klippa. Ponnyman i allra högsta grad. Vad gör man för att få en fin dressyrman när man har med trollhår att göra??
Inridningen del I
Jag har aldrig ridit in en häst tidigare, och när Noreen anlände kände jag en sånn stark ångest inför detta projektet. Hon var ju trots inte en "vanlig unghäst" utan kom mer eller mindre direkt ifrån skogen och hade ytterst liten erfarenhet av människor.
När hon kom till mig hade hon blivit ledd i grimma och grimskaft ( tror hon hade haft en sadel på sig också ), men that's it.
När jag skulle borsta henne första gången fick hon ett flipp, ryckte till vid minsta beröring och var LIVRÄDD. Hej och hå. Tankarna började gå och jag övervägde att skicka iväg henne på inridning, för att få det gjort ordentligt. Men hittade en tränare som sysslade med akademsik ridkonst, NH osv. Hon tog även emot hästar för inridning, det lät super och kontaktade henne.
Hela vintern sysslade vi med longering, tömkörning och sånt vi kunde syssla med på marken. När jag kände mig säker med henne och vi lärt känna varandra så var det dags att upp i sadeln.
Min tränare var med första gången och vi började med att hänga i stigbygeln, ligga på sadeln sitta "damsadel" och bara vänja henne vid att man var över henne. Tillslut var jag uppe i sadeln för första gången på min häst, och lyckan var total. Det var en så otroligt overklig känsla. Jag fick skritta några steg med henne och sen var det nog med det.
Här hade jag ägt henne i två månader, och dagligen jobbat ifrån marken med henne.
I februari 2012 var jag uppe i sadeln för första gången.
Kom med förslag!!
Börjat uppdatera lite mer nu ( tog en liten minipaus när jag ställde av Noreen ) trots att jag har varken kamera eller någon häst som är igång. Men kände ett litet bloggsug så ställer frågan igen, vad vill ni läsa om? Åsiktsinlägg? Outfits? Daglig update om mina hästar? Ni får komma med förslag, ju fler desto bättre. Tänkte bjuda på lite "vardagsfilmer" senare, tar typ en miljon bilder och filmer med mobilen när jag är i stallet och, känns lite mer "äkta vara" och ni lär känna mina små liv på ett personligare plan, dom är helt underbara hästar och jag delar gärna med mig av vardagen med dom :)
Vinteraktivitet
Överst på min to-do-list nu inför nya året blir lastträning. Både Noreen och Secret ska lasttränas och vi ska faktiskt lägga all träningstid på det tills det sitter som en smäck.
Noreen har sin fyra dagars resa ifrån England bakom sig, trots att hon var lugn och gick på misstänker vi att hon var drogad eller åtminstånde fått lugnande, då det tog någon dag innan hon visade vilket nervvrak hon var egentligen.
Vi har tillgång till en transportpå gården så när jag får tid och energi ska tränare tillkallas och vi ska påbörja vårat nya projekt. Dels för att förbereda Secret för våren, men också för att det är en vääldigt viktig detalj i vardagen. Vi skada eller liknande är det viktigt att kunna snabbt och säkert in i transporten.
Anledningen till att jag väntat med detta är för att Noreen ej varit redo. Tycker att det är viktigt att hon är mentalt stabil och att det finns tillit och att hon känner sig säker och trygg i hemmamiljön.
Några veckor efter att Noreen kommit till Sverige.
Jag har ingen aning om hur det kommer att gå, men precis som med allt annat tar jag till hjälp jag litar på när min kunskap tar slut.
Alla experter gör mig hönsig..
Jag kan läsa mig tokig på alla forum och trådar här på nätet. När det kommer till föl, separering, oönskad dräktighet och ALLT som finns så blev jag helt tokig. Gör jag rätt? Gör jag fel? Vad borde jag göra? Vad KAN jag göra??
Hönsmamma som jag är så vill jag båda mina hästar väl i alla lägen. Att försöka separera dom här hemma på gården gick ej, dom mådde inte bra av det och jag mådde desto sämre. Min vet tyckte att jag minsann kunde ha hingstföl med mamma ett tag till ( detta var i november ) då hon trodde att Noreen aldrig skulle låta han betäcka om man råkar bli könsmogen. Secret är 10 månader gammal och fortfarande jättemammig. Noreen låter han dia precis som vanligt, han klättrar ej på henne och dom har en väldigt fin och tajt relation. Dom går står isär på nätterna sedan fyra månader tillbaka och det har aldrig varit några problem..
Har hittat ett bete till Secret till våren, tillsammans med en annan hingstkille i samma ålder, och tror att det kommer vara super för min lillkille. Men tills dess? Ska man behöva flytta bort honom + fixa nytt sällskap till Noreen eller kan dom gå ihop under den tiden?
Allting löser sig alltid, men just nu är det dessa tankar som håller mig vaken om nätterna och gör mig tokig.
i somras var hon jättesvår att få i hull och tunnade av riktigt ordentligt. Idag är hon fin i hullet och mår riktigt bra, hon får såklart extra protein för att klara av det, men hon mår absolut inte dåligt av att vara mamma ett tag till.
Min läromästare
Det känns lite skumt att kalla Noreen, min lilla skogsinvandrare för en läromästare, men på så oändligt många plan är det vad hon varit för mig. Ridmässigt har jag inte utvecklats något särskilt, men när det kommer till hästens beteende, hantering och träning på marken har hon öppnat en helt ny värld för mig.
Noreen är väldigt tydlig när det kommer till signaler, har faktiskt aldrig träffat en häst som är så punktlig och korrekt när det gäller fysisk energi och kroppsspråk.
Att sätta Noreen "på plats" är väldigt viktigt, hon är en väldigt känslig häst och jag har fått jobba mycket på att ge små och tydliga signaler.
Tänkte ge er ett exempel här nedan.
När vi står i stallgången och Noreen tar ett steg med frambenet mot mig ( som står bredvid henne ), flyttar jag mig i det läget, oavsett om det är medvetet eller omedvetet så har Noreen vunnit mark, hon tar för sig mer och mer och tillslut lyssnar hon inte på ett ord jag säger. Små, små obetydliga saker kan vara väldigt avgörande för en relation.
I det läget, när hon tar ett steg mot mig utan att ha blivit inbjuden, är det viktigt att backa hästen, visa vem det är som äger den marken och se till att hästen förstår. Med Noreen är det viktigt att vara försiktig, men bestämd, hon är en tuff tjej i huvudet, men väldigt känslig, att slå eller klappa till henne skulle aldrig falla mig in, hon hade inte förstått vad hon gjort eller att det var menat som en bestraffning.
Jag tycker att det är viktigt att dagligen träna på ledarskapsövningar, det kan man aldrig göra för mycket. Kolla av att hästen stannar när du stannar, backar när du backar, kommer till dig när du ber den och flyttar på sig utan att du ska behöva röra den. Den energi du sänder ut är väldigt viktig, du ska inte tro att en häst flyttar på sig bara för att du vill det. Det gäller att ställa rimliga krav och öka svårigheten succesivt, allt bygger på förtroende och tillit.
Här skickar jag ut Noreen på en volt inför longering. Eftersom att hon känner till mina signaler behöver jag till mestadels ej använda spö, utan det räcker med att jag går mot henne, och hon flyttar sig utåt.
Mitt lilla nervvrak
Min lilla tjej blev jagad i hagen av en hund för ett par dagar sedan och har varit SKIT nervös sedan dess, hon är en väldigt nervig häst och det krävs inte mycket för att hon ska gå igång och bli helt spacad. Så idag ställde jag henne i gången, varje gång jag gjorde en hastig rörelse så ryckte hon till, så lugnade henne, masserad, borstade och pillade med henne ett tag och sen började jag skaka flaskor, höpåsar osv bakom och bredvid henne, berömde när hon var lugn och gjorde lite andra saker för att hon skulle se att det inte var något att vara rädd för, tillslut lugnade hon ner sig betydligt och hon fick in och äta.
Noreen är en häst som kräver att man underhåller hennes nerver, att "miljöträna" dagligen är nödvändigt och det gäller att utmana hennes rädslor för att vinna förtroende.
När denna bilden togs hade jag ägt henne i bara ett par månader och hon var rädd för i princip ALLT. Otroligt markrädd, spörädd, rädd för linan och all annan utrustning som inte stämde enligt henne. Helt otroligt vilka framsteg hon gjort egentligen.
!!!!!!
Idag när jag kommer till stallet har Secret tagit sönder hagen ( igen!! ), lagade den igår och försökte sätta på strömkabeln, men den leder inte.. åh blir så jävla irriterad! Fick laga den och har nu panik för jag känner mig INTE säker med att ha honom därnere, på lördag flyttar vi upp dom till en annan, mindre hage vid stallet där det finns ström och BRA tråd.. men ändå..
Dessutom var det något fuktigt i höet idag, antagligen katten som kissat eller något, så fick slänga massvis med hö, passade på att flytta det lösa höet till ett annat ställe, flytta alla pallarna, sopa under och gjorde rent och snyggt i ladan. Två hästar flyttar ut på fredag så har hela ladan för mig själv nu, lite lättare att hålla rent + mycket mer plats.
Har kollat på bete/lösdrifter till Secret i vår och hittade ett som verkade jättebra, mejlade och hoppas på svar, annars får vi ringa och se. Problemet är bara att det måste vara väder för Noreen att stå ute på nätterna innan jag skickar honom, eftersom att vi är ensamma i lilla stallet och hon inte kan stå själv.
Hatar att ha en massa dilemman och problem hela tiden, känns som om ingenting går vägen och det alltid är hinder vad jag än gör..
Schabrak cravings
är inne i en "spara pengar" period, så lägger inte en krona mer än "nödvändigt" förtillfället, men här nedan har vi min dröm. Hade förmodligen gjort sig bäst med brunt läder ( vilket jag heller inte tackat nej till ), men Noreens kopparfärger gör susen.
Att släppa in någon i vår vardag
Att ha ett föl är väldigt påfrestande. För någon som inte bo på gård, har erfarenhet eller förutsättningarna så är det väldigt svårt att skapa en sund miljö för fölet att växa upp i. Jag har gjort mitt bästa ifrån start och kommer alltid att göra mitt yttersta för att se till att han har det bra. Men det är svårt och det tar väldigt mycket på mig.
Tyvärr har Noreen inte varit min nummer ett alla dagar, ibland har jag fått lägga all fokus och energi på det lilla fröet och det tär på mig även det. Hon är det finaste jag har och jag vill alltid kunna ge henne allt jag har.
Till våren tänker jag se mig för efter en medryttare. Planen är att skicka iväg Secret, vilket kommer ge Noreen rampljuset, och vill verkligen ta vara på den tiden. Jag vet att jag kommer att ha fullt upp hela våren, och jag vet att jag kommer att vilja ge henne all min uppmärksamhet och tid, men jag vet också att det kommer att köra slut på mig. Därför tänker jag överväga att släppa in någon i vår vardag. Avlastning under vardagarna hade varit det bästa för oss alla.
Jag har en väldig jag-tar-hand-om-min-häst-bäst-syn på hästlivet, vilket jag också tror att de flesta har, fast i smyg. Om har väldigt svårt att se någon annan på min häst, se någon annan rida henne, borsta henne, ta hand om henne och kanske även älska henne. Men det där är enbart själviska tankar, och hon förtjänar all kärlek hon kan få.
Själv har jag varit medryttare, och vet vilken kärlek det finns att ge till en häst som man kanske inte träffar varje dag, känner särskilt väl eller är ens egen. Sörbys Xtra var min foderhäst, och det bästa livet hade att erbjuda mig som 15år, han var inte min, men han var det enda som upptog hela min värld, och finns det någon som kan älska Noreen på det viset, så är den personen välkommen med öppna armar.
Mål 2013
- Hoppa in Noreen. Vi har gått ridit över bommar i skritt och trav, nästa steg blir upphöjd bom.
- Skicka iväg Secret. Jag tror inte ni förstår hur mycket mitt hjärta värker när jag bara skriver detta.. men att skicka iväg honom på bete/lösdrift är den bästa lösningen för oss alla, det måste göras.
- Hitta en medryttare till Noreen. Även här värker mitt hjärta, men ska skriva mer utförligt om detta senare idag.
- Ta mer bilder. Såhär i slutet av året känns det lite klent med bilder på mina små fåglar, jag vill ha MASSA fler bilder till slutet av 2013 :D
- Sätta igång Noreen efter vintervila. Lite svårt att rida en häst samtidigt som man ska passa den andra.. men ska se vad vi kan hitta för lösningar.
mitt hjärta har haft ett sjukt händelserikt år.. efter att ha gått i skogar hela sitt liv till att bli riden, mamma, bo i ett stall, täckas, borstas och pillas med varje dag.. hon sköter sig exemplariskt!
Min bråkstake
Imorse när jag kom till stallet hade Secret stått i boxen i över 10 timmar ( tog in dom tidigt då Noreen var livrädd för smällarna ) så ni kan ju gissa hans frustration när jag kom in och skulle ha på både grimma och täcke.. Fick ställa han i gången, vilket han inte uppskattade, utan kickade och naffsade efter mig och var riktigt anti-matte.
Tillslut fick han komma in och dia och var såå nöjd. Gick snällt nästan hela vägen, förutom när han stod med öppen mun och gapade mot mina händer.. haha, han vet att han inte får bitas, ändå är det himla frestande och behöver en påminnelse om att det inte är tillåtet.. haha.
Idag ska dom få stå ute lääänge, så ska snart ner och mocka + ge mer hö till dom ute i hagen.
det ÄR jobbigt med Secret just nu, han är väldigt frustrerad och det gör att vi hamnar i konflikter nästan varje dag.. men det är bara att vänta ut, alla går vi igenom motgångar och detta är en av våra.