Fina Rosalita

åh! Under sommaren 2011 så hittade jag rätt knappar på Rosalita och vi sammarbetade riktigt fint ihop, här är ifrån ett dressyrpass jag minns.
 

Time to say goodbye

Idag åkte två stycken hästar ifrån gården då deras ägaren köpt gård! Kul för dom :), fick även veta att Rosalita ev skulle åka ikväll då hon hittat en köpare till henne. Kommer verkligen sakna lilltösen, men himla glad för både henne och Liselotte att dom hittat ett hem till henne. 
 
För er som inte vet vem Rosalita är så red jag henne i ett år innan jag fick hem Noreen. Rosalita var väldigt svår och ingen lätt utmaning, men vi lyckades ha några fina stunder ihop. Tyvärr funkade vi inte tillsammans och jag mådde inte bra av att ha hand om henne, hoppas hon får ett fint hem och någon som älskar henne för den hon är.
 
 
trots att vi inte funkade ihop så är jag glad att jag fick chansen att rida denna lilla tös, hon lärde mig verkligen ett och annat.

en stolthet

Tänkte dela med mig av något som jag vet svider riktigt ordentligt i folks ögon. Nämligen lite stolthet ifrån min sida. Det är inte ofta jag klappar mig själv på axeln, men efter att ha kollat igenom massa bilder ifrån förra sommaren med Rosalita så kan jag inte annat än att le. Detta var en liten liten ponny som ingen kunde eller ville rida. En häst som alla gett upp på, och det klart att jag var tvungen att ge henne en chans. 
 
Jag var helt enkelt rastlös och redo för något, och hon gav mig verkligen något att jobba med. Och vi lyckades, trots att det för många inte verkade så, så fick jag ordning på henne, på väldigt många plan och lyckades bättre än någon tidigare. Jag är stolt över henne och mig själv.
 
Jag önskar henne all lycka till i framtiden, jag har många gånger ångrat mitt beslut, men är glad att jag tog tag i saken innan det gick förlångt. Rosalitas och min tid är ett fint minne jag alltid bär med mig.
 
 

 
 
Jag hoppas verkligen att hon kommer till någon som är villig att ge henne en ärlig chans, för jag tror att med människor som vill henne väl, och som är villiga att ge hästen tid och kärlek och bygga upp en tillit och ömsesidig respekt mot hästen, den kommer verkligen förstå vad denna hästen har att erbjuda, fina fina älskade lilla ponny.

Rosalita

I samband med att hästarna gick ut på bete så valde jag att inte längre fortsätta med Rosalita. Jag har inte ridit henne sedan April och endast hjälpt till med stallarbete det senaste, anledningarna väljer jag att hålla till mig själv, men nu är Rosalita till salu och jag hoppas såklart att hon lyckas hitta ett hem till henne, jag har ridit denna fina tjej i över ett år nu och det klart att hon betyder mycket för mig, hon är en underbar ponny. 
Jag fick tillbaka mitt hästintresse och någon att spendera hösten och vintern med, evigt tacksam. Jag är glad att jag fortfarande kan rida dessa allra minsta hästarna, det är ju trots allt så att den kunskapen du får, den sitter inte i mankhöjden på din häst ;)

Hade man inte problem så får man det..

Idag när jag skulle rida Rosalita så började hon bita tag i mina ben, småstegra, sparka bak-ut osv.. fick verkligen kämpa för VARJE steg och hon var helt vansinnig... misstänker att ryggbesvären har kommit tillbaka så skrittade henne lite och sen hoppade jag av. Vill inte sitta på henne i onödan om det gör ont på henne. 
Blir så himla arg. Jag har gjort allt för att få henne fin och så misssköts det på detta vis.. respektlöst. 

Barbackagjord

Någon som har en sånn här och kan säga om den är bra eller inte? Jag har ingen sadel till Rosalita, men tänkte att en barbackagjord kanske hade gått bra.. jag kan idag nämligen inte ridalätt, eller stå i fältsits eller liknande, vilket jag vill kunna göra, samt kunna hoppa lättare hindertyper. 
Med ett schabrak och en fårskinnspadd + denna borde det kännas som en sadel.. eller?

Joggingpass på surtanten

Jag passade på att rida Rosalita, när jag ändå hade tid och det vart fint väder. Vi joggade barbacka i paddocken i ca 30 minuter. Hon var på extremt surhumör, var väldigt svår emellanåt och stretade, kändes även väldigt stel. Vilket är förståligt då hon inte blivit riden på en vecka.
Men i slutet vart hon fin, fick böjt igenom henne ordentligt när hon var varm i kroppen och hon kändes väldigt väl igenomriden när jag var klar. Så är väldigt nöjd med henne! :)
i somras

Tiden räcker inte riktigt till..

Jag vill så himla mycket.. men hinner inte ens med hälften. Som ni kanske märkt så har Rosalita hamnat välidgt långt ner på prioriteringslistan.. något som krossar mitt hjärta men som jag tyvärr bli tvungen till att göra. Jag ska hjälpa till med henne våren ut ( beroende på hur mycket jag får att göra runt studenten ) och sen får jag tyvärr släppa taget. För mitt eget bästa. Tre hästar under den stressigaste perioden i skolan går tyvärr inte och trots att jag gärna hade velat fortsätta ha henne så kan jag inte.
Jag rider henne 1-2 gånger i veckan, och det är precis det jag hinner med. En häst som Rosalita mår bra av daglig motion, hon mår bra av att få jobba och tänka och jag kan inte ge henne vad hon behöver, tyvärr.
Tycker att det är jättejobbigt att behöva släppa henne, speciellt när jag vet att ingen annan kan ta henne, men just nu måste jag få vara självisk. Det är min framtid som står på spel och då kan jag inte låta mina känslor komma först, även om jag ofta överväger att låta dem göra det.

Oväntat ridpass

Vädret var helt fantastiskt. Så drog på stövlarna över jeansen och tog ut Rosalita i paddocken. I början var hon jätte spänd i både rygg och nacke. Red mycket skänkelvikningar, ställde igenom henne i både skritt och trav och försökte jobba igenom hela hästen. Och mycket riktigt så blev hon otroligt jävla fin i slutet. Absolut de bästa passet på länge. Hon var jättemjuk i munnen, jag koncentrerade mig mer på hur jag satt, min plats på ryggen osv. Det gjorde väldigt mycket skillnad på hästen och är mycket nöjd över hur hon gick.
Bästa Litskiten <3

Rosalita sommar 2011

Hittade massvis med gamla bilder ifrån i somras på Rosalita.
it's been a ride..

Rosalitas dagsplaner

Rosalita får vila idag. Jag har träningsvärk så att det räcker och blir över för oss båda två men kan gissa att hon har lite värk i kroppen hon med efter alla dom karatekickar och kohopp hon drog till med igår, ponnybus!
I höstas red vi jättemycket på stranden och tränade upp kondition. Tror att hon har saknat det, och ska försöka rida där så mycket som möjligt när hon kommit igång mer.. frågan är bara hur många gånger till jag lyckas sitta kvar utan sadel? haha

Träningsvärk

idag var Rosalita inte alls på humör för arbete.. hon inledde ridpasset med ett gäng stegringar och tyckte minsann att vi kunde gå tillbaka till stallet.. hade förmodligen gjort det om hon inte stegrat sig men bara för det så var jag ju tvungen att jobba henne lite. Vi joggade i ca 10 minuter för att få upp flåset på rakt spår. hon var spänt, stretig och fibblade med bettet. Men i slutet slappnade hon av hyffsat och hon hade förmodligen träningsvärk efter några ridpass på raken nu utan pauser.. så imorgon får det bli vila.

Kvällsridning

idag så väntades ännu ett pass på Rosalita. Vi körde 20 minuters jogging i paddocken med massa skrittpauser. Två tjejer hoppade i paddocken så ni kan ju gissa hur taggad min hoppgalna miniponny var? ;) Det var faktiskt lite överkurs att låta henne gå tredje ridpasset på såhär länge samtidigt som de hoppade.. men tycker att hon skötte sig helt ok. Hon flög i luften två gånger av övertaggning och gick på helspänn from time to time.. men i slutet slappnade hon av riktigt ordentligt och gick väldigt väldigt fint. Då var jag supernöjd!
Mamma hjälpte mig att mocka och fixa maten idag så det gick väldigt fort. Mina hästar fick komma in vid halv sex, och då ville dom verkligen komma in.. haha! :)

för att lära mig mer..

jag har alltid velat rida olika hästar. Jag vill kunna rida olika typer av hästar, olika storlekar och är villig att ta in så mycket kunskap som möjligt. När folk ser mig rida Rosalita vet jag inte riktigt vad dom tänker.. men hon ser ju inte precis ut så mycket för världen.
Rosalita är en utmaning. Det är inte många som kan hantera henne, och att rida henne är speciellt.. hon är ingen vanlig liten ponny.
Hon kan lätt bli aggressiv, gå till anfall, stegra sig helt oväntat, bita efter dig både när du sitter på ryggen och är på marken och är väldigt lätt att få på dåligt humör.. du måste hela tiden se till att ha henne på din sida.. det går att korregera henne, men endast till en viss gräns och då bryter helvetet loss..
Detta gör det mer eller mindre omöjligt att hitta en ryttare till henne.. där kommer såklart jag, 18åriga Stephanie in i bilden.. Jag rider en maxad Bponny för att lära mig helt enkelt! :)
Snart får vi en ny sadel och då ska vi börja hoppa igen, fyfan vad jag längtar!

Kvällsridning

Eftersom att mamma och pappa tog hästarna idag behövde jag bara plocka in dom när jag kom in. Ställde Rosalita utomhos och bar ut träns, väst och hjälm. Idag började jag med att sitta upp själv ( barbacka såklart ) och skrittade själv i början med. Hon krånglade lite och tyckte att hon minsann inte skulle gå framåt, men efter lite övertalning så gick det bra. Vi skrittade fram och hon kändes bra. Sen travade jag henne lite lätt i början för att få en bättre bjudning i skritten, även traven satt fint. Sen skrittade vi mycket volter, ställde igenom och kände på henne i alla sidor.
När hon var mjuk och kändes bra så travade jag henne på så rakt spår som möjligt. Jag la fokus på att få henne avslappnad och att bjuda framåt, vilket hon gjorde väldigt bra. Några gånger blev hon lite för pigg och sprang ifrån mig och andra gånger tvärnitade hon och surade.. men som sagt, efter lite övertalning så gick hon snällt framåt. Efteråt så skrittade jag henne för hand. Världens mysigaste bebisponny!
Imorgon vill jag gärna börja med framskrittning i samhället, ska se om pappa kan gå med mig och leda henne, och sen ska jag bara fortsätta på samma sätt, dvs korta pass, enkel trav på raka spår och få henne i en avslappnad form.

Jag vill aldrig släppa taget om henne..

Rosalitas ägare har beslutat att inte sälja Rosalita riktigt ännu. Dels för att hon inte är säljbar i de skicket hon är och dels för att hon tycker att det är jobbigt.
Jag hade verkligen velat köpa henne, ridit till henne, gjort henne fin och gett henne den kärlek hon förtjänar för att senare sälja vidare henne till ett hem där hon får vara nummer ett alltid. Det är verkligen en dröm, som tyvärr alltid kommer enbart förbli en dröm.
Två hästar är jobbigt som det är och en tredje hade ätit upp mig och min ekonomi och jag hade inte klarat av det.
Men än sålänge har jag fortfarande makten att se till att hon har det bra, trots att jag inte kan ge henne min uppmärksamhet alla dagar i veckan så ser jag till att ge henne det jag kan och jag försöker verkligen hinna med henne lika mycket som mina egna hästar, jag är skyldig henne det.

Operation sätta igång Rosalita.

För några veckor sedan skrittade jag i ca tio minuter på Rosalita, men hon hade fortfarande lite issues med det så lät henne va ett tag till. Nu har hon skrittats lite av ägarens dotter och det är dags att sätta igång henne.
Tog med häst, säkerhetsväst och pappa ut paddocken. Eftersom att hennes sadel ej ligger bra så rider vi barbacka. Pappa ledde henne lite till en början, för att undvika onödiga konflikter. När hon var okej med att jag satt där och gick fram självmant gick han mer och mer emot mitten tills vi skrittade själva på spåret. Vi höll oss på en volt längst bort på ridbanan för att undvika rida förbi öppningen.
När jag skrittat henne i ca tio minuter ville jag se om hon fortfarande hade problem med traven ( jag kunde inte trava henne när skadan uppkom då hon enbart stannade och kickade och stegrade.. ) men hon travade på snällt, testade lite om det gick att stanna, men efter några korregeringar ifrån mig så travade hon snällt vidare. Hon hittade en väldigt låg och fin form som jag lät henne lulla runt i. Vi travade ett halvt varv på volten, skrittade tre varv och sen travade vi ett halvt varv igen.
Vi travade i båda varven, hon stegrade sig två gånger, men man märkte att det enbart var för att testa då hon gav sig otroligt fort. Hon var både mjuk i munnen och känslig för hjälper. Hon spände sig ibland och krullade upp sig, men red bara igenom det och hon slappnade av. Är faktiskt lite chockad över hur bra det faktiskt gick. Detta ska vi fortsätta med nu i några veckor innan vi ser hur vi ska gå vidare.
Jag är riktigt riktigt stolt över Rosalita. Hon testade mig på sitt vanliga lilla sätt ett par gånger genom att låtsas att bli rädd, flyta ut ur volten, stelna till och spänna sig osv. Men när hon märkte att det inte var lönt så slappnade hon av. Jag är även glad att hon inte kickade eller bockade något.. men mig barbacka på ryggen så hade jag nog inte haft en chans att sitta kvar.. haha.
bebisponnyn gjorde mig mycket stolt idag!



Det syns verkligen att vi inte varit igång sedan december, men snart så!

rosalita update

haft en liten down period med Rosalita.. som ni kanske märkt. Har helt enkelt tappat det och vet inte riktigt hur eller vad jag ska göra med henne. För några dagar sedan så kände jag att ni får det fan räcka. Jag är helt enkelt inte rädd längre när hon går till anfall emot mig, för vad hon än kan göra mot mig så måste det vara värt det. Jag har helt enkelt tuffat till mig lite och Rosalita förstår det. När jag kommer i hagen så gnäggar hon mot mig, när jag öppnar boxdörren och går hon undan och kommer sedan sakta mot mig med sänkt huvud.. Detta är en Rosalita jag aldrig sätt tidigare och hon är verkligen helt underbar just nu.
Däremot så är inte aggressiviteten bättre mot andra.. när jag stod och borstade henne så kom en i stallet fram och hälsade på Rosalita, och då gick hon direkt till anfall och högg efter hennes händer, detta är såklart aldrig acceptabelt och jag blev riktigt arg på henne. Mot mig beter hon sig förtillfället inte på detta viset, och tror faktiskt att jag någon gång kommer kunna få ordning på hennes beteende, men det kommer ta tid, engagemang och otroligt tålamod.. och jag vet faktiskt inte om jag kan ge henne allt det.. tyvärr.

Dagens Lita

Idag när vi tog in Rosalita så stängde jag dörren och med en gång så gör hon utfall emot boxdörren och emot mig då. Jag öppnade och röt till riktigt ordentligt och mycket riktigt så vågar hon ej komma emot mig om inte dörren är emellan. Jag lockade på henne och hade hon öronen bakåt så var hon ej välkommen. Övade detta ett tag och tillslut så hade hon öronen framåt och stod snällt framför mig. Men såfort jag stängde så började hon halvstegra emot dörren och hugga i luften, gjorde samma sak igen, jag öppnade och denna gången stampade jag till ordentligt i marken och röt riktigt högt, hon blev helt låg och ställde sig i ena hörnet och vågade knappt titta på mig...
Detta är något vi övat på en del, denna aggressivitet hon har tror jag är byggd på att hon haft ont och ej kunnat uttryckat sig på annat sätt, sen tror jag aldrig att hon blivit uppfostrad eller tillsagd på rätt sätt när hon gjort dessa utfall, för mig vågar hon faktiskt inte jävlas mot.

Glaaaad Lita

Tog av Rosalita täcket och lät henne sola sig lite... det blev fart på bebisen och hon busade av sig.

Tidigare inlägg