Bildbomb - barbacka trim

Får man lov att vara lite självgod och skryta om att jag faktiskt ridit in och utbildat denna lilla stjärna helt själv? Mitt absolut första inridning/utbildningsprojekt, och jag är stolt ( fast det kanske man inte får vara? ), skitsamma! fin är hon, och till dagen i ära var hon tokpigg, så därför lite mycket hand ifrån min sida.
 
 
haha, hon rusade iväg allt vad hon orkade.
 

i'm crazy in love with her

 
min rödhåriga lilla eldflicka är helt galet underbar, speciell och vild. Älskar henne.

Monstret jag jobbar med varje dag

Alla hästar är olika, det vet vi redan. Noreen är väldigt skarp i huvudet, men också väldigt nervig, stressig och het. Hon rids alltid väldigt avslappnat och lugnt, för att få henne mjuk i kroppen, en spänd häst blir av naturlig skäl väldigt spänd i kroppen och det blir såklart svårt för dom att utföra vissa rörelser och orsakar obehag för hästen. 
Jag gör allt i min makt för att ge henne bästa förutsättningar för att kunna utföra de uppgifter jag ger henne på bästa sätt, mer än så kan jag inte göra. 
 
Ofta kan man se ponnier på hopptävlingar med en stor underhals, steppar i varje steg och varken kan eller lärt sig gå i korrekt form under ryttare, jag tror att Noreen lätt kunnat bli en sånn ponny, och har tendenser till att bli sånn när vi hamnar ur balans eller när hon spänner sig och ibland är det väldigt frustrerande att inte kunna "nå" henne, då hon liksom stänger av omgivningen och bara springer. Jag ogillar att ta hästen i munnen, men när hästen inte lyssnar på annat vis så måste man få stopp, och då gör jag förhållningar tills hon lyssnar och lugnar ner sig. 
Detta gäller även i markträningen, Noreen ska helst gå med nosen så nära backen hon bara kan och samtidigt ställa lite inåt med nosen och ha ett jämnttempo, vilket hon gör, när hon slappnar av och känner sig nöjd. Men hon är långt ifrån lätt att jobba med och kan ibland flyga i luften för mina röresler eller kommandon. 
 
Jag försöker att varje dag jobba henne så avslappnat som möjligt, just för att hon är såpass svår i huvudet, att få henne med mig är första steget i vår utveckling. Jag kan varken rida ut, trimma eller försöka mig på att hoppa ifall hon inte är närvarande och lugn. En häst som lätt stressar upp sig och blir sådär springig och okontaktbar är svår att jobba med, men det är fantastiskt när hon väl lyssnar och jobbar MED mig, när hon visar engagemang och vill vara mig tilllags. Underbart.
 
Noreen är en svår ponny, svåraste ponnyn jag någonsin haft chansen att jobba med just för att hon är såpass rädd och skarp på en och samma gång, det krävs mycket av mig som ryttare och jag tror att hon väldigt lätt kan förstöras ifall hon rids eller tränas fel eller slarvigt.
 
 
mitt lilla monster (L)

Jag väljer dig.

Diskuterade något intressant med en vän häromdagen. Hon frågade nämligen mig ifall jag hade (ifall jag vet vad jag vet idag) velat ha kvar Xtra i mitt liv eller ifall jag väljer hur jag har det nu, dvs Noreen och Secret.
Och jag väljer Noreen alla gånger om. Jag älskade Xtra, han spelade en stor roll i mitt liv under en period då jag inte mådde särskilt bra och var en trygghet för mig. Han var världens raraste och snällaste häst, en riktig vän som var så lätt att älska. Noreen inte sånn. Hon är skygg, rädd och nervig. Hon blir spänd och skrämd väldigt lätt och litar inte på människor. Hon är inte lätt att älska, men jag älskar henne för allt vad hon är. Hon är mer peronlighet än jag någonsin varit med om hos ett djur, och därför älskar jag varje dag med henne. 
 
Jag behövde Xtra då och Noreen behöver mig nu. Så ser jag på det hela. Jag behövde en trygg plats i mitt liv under den tiden och Noreen behöver en trygghet i sitt liv. Jag fick chansen att älska ovillkorligt och det gav mig vad jag behöver för att ge Noreen en trygg plats och en egen trygghet i livet. 
 
 
I ett och ett halvt år har hon snart varit hos mig, min finaste lilla flicka. 

a thousand years

 
 
Älskar dig hjärtat.

världesbäst ponnyn

Plockade fram lite bommar idag, fick dock tvinga över henne första gångerna då det var fullkomligt omöjligt att gå över ifall matte inte går först.. *suck*.. vill inte behöva trycka på henne i onödan, men nu dummade hon sig bara. 
 
Behövde iallafall inte jobba henne i skritten farligt länge i början, ca 10 minuter sen var hon lugn, mjuk och avslappnad, mycket bättre tryck i traven, hon kunde öka och minska tempot utan att tappa takt och form så hon fick trava på lite mer idag, eftersom att hon enkelt gick att plocka tillbaka. Travade och skrittade över bommarna, vilket gick bra. Fick även till en bra galopp några varv på volten, bra takt, tempo och tryck och hon gick att ställa fint i bägge varven, så jag är mer än nöjd med tösen idag. Såklart var kroppen ganska mör efteråt då hon verkligen jobbat på bra idag, men tror att hon tyckte om det, inga bakutsparkar eller annat tjafsigt, emellanåt fick vi gå tillbaka till skritt på liten volt för att plocka ner henne på jorden igen, men hon var väldigt fin igenom hela passet.
 
 
Imorgon ska mamma med och filma lite, så ska se vad vi ska ha på oss, ev ljusblått och brunt :)

En personlighet utan dess like

Jag har aldrig stött på en häst som Noreen tidigare. Hon är skygg, rädd och nervig emot i princip alla förutom mig. Hon är väldigt försiktig och har svårt att lita på människor i allmänhet. Samtidigt har hon en väldigt tuff sida, hon har attityd, är kaxig, hård och massvis med humör. 
 
Att hon har svårt att lita på människor syns tydligt när det kommer främmat folk och försöker hälsa på henne, hon backar gärna och går inte fram och nosar på vem som helst, utan håller ett bra avstånd och ser ut att känna sig lite hotad vid andras närhet. Medan hon å andra sidan kan vara väldigt tillgiven emot mig, kelig och försiktig, rar och snäll. Vilket gör att jag har svårt att öva på dessa osäkra sidorna hos henne, då jag sällan ser dom.
 
När vi tränar så kan hon lätt bli väldigt kaxig, hon har mycket humör och är en typisk fuxtjej i sin attityd, men gör i princip alltid vad jag ber henne, med glädje.
 
Hon litar på mig, jag vet det och jag ser det väldigt tydligt hos henne, jag visar stor respekt gentemot henne vilket jag tror hon uppskattar och får därför mycket respekt tillbaka. Hon är väldigt uppmärksam mot mina signaler och är alltid med i allt jag gör, och jag tror att det kan bero på att vi ofta tränar på grunder så som halter, backa, vända osv när vi går ifrån hagen till stallet, stallet till paddocken. Kollar varje dag att jag har henne med mig och att hon är uppmärksam och lydig.
 
Den tiden jag har haft Noreen har nog varit den mest lärorika under hela mitt hästliv, jag har lärt känna en häst på djupet, och fått lära mig mängder om hästens beteende, grunder om hästen som djur och bär idag på kunskaper jag tidigare aldrig ens haft intresse av att veta. Och jag är grymt tacksam över att hon hamnade i mina ägo då jag inte bara lärt mig massivs utan växt som människa under tidens gång. 
 
Hon är en fantastisk häst som jag älskar väldigt mycket och som jag är otroligt tacksam att jag får chansen att vara med varje dag. Hon är definitivt den viktigaste i mitt liv, och henne kommer jag aldrig sälja.
 
 
Ibland undrar jag ifall det är ett fullblod som ligger bakom den där ponnykroppen, hon har nerver jag aldrig upplevt tidigare.. haha.

igångsättning efter vila

Nu är det igångsättning som gäller för Noreens del. Hon har stått i två månader, innan dess reds hon i paddock och utomshus i alla gångarter, några dagar i veckan, men ej hårt. 
Hon har under två veckors tid promenerat på hårt underlagt dagligen ca 10-20 minuter ( så hon har ej stått helt och hållet ). Kommer att skritta henne uppsuttet i ca 3-5 dagar, och variera med tömkörning, longering.
 
Sedan kommer jag lägga in lite trav och galopp, helst utomhus ( allting beror såklart på väder, underlag osv ) i ca en-två veckor och sedan börja rida lite mer i paddock, kräva lite mer av henne och jobba henne lite hårdare.
 
Med andra ord tänker jag ge igångsättningen ca 3 veckor, helt beroende på hur hon tar allting. Känner jag att hon behöver mer tid, får hon såklart det.
 
Sedan ska vi jobba på ställning i nacke på böjt och rakt spår, påbörjan av skänkelvikning, galoppfattningar och bomarbete inför inhoppning. Spännande! Februari kommer nog innehålla mycket skoj för Noreens del och ni får såklart ta del av allt här i bloggen :)
 
 
Hon är mycket finare skick i kroppen än vad hon varit tidigare, så förhoppningsvis har vi lite att bygga muskler på. Har inte vågar kräva förmycket av henne då hon varit såpass tunn. Men nu när hon har lite rumpa och mage kan jag galoppera på lite extra och träna lite mer kondition för att stärka henne.

God gave me you

God gave me you for the ups and downs
God gave me you for the days of doubt
For when I think I’ve lost my way
There are no words here left to say, it’s true
God gave me you
 

Skitgris!

Idag var första gången Noreen skitat ner sig på över ett år.. kan ni tänka er?! Hon är den mest renliga häst jag någonsin träffat, hon bajsar bara i ett hörn av boxen, sprider aldrig ut höet, ibland kan hon vara lite rufsig i manen efter att ha rullat sig, men rullar sig bara på torr yta.
 
Idag var hon lerig om benen, och leran hade frusit fast och hon var helt rusig i pannluggen. Var bara tvungen att filma henne, sötnos.
 
 
 
Fick lov att klippa bort leran då den satt fast ordentligt, var lika bra eftersom att det endå behövdes. Klippte även till mellan lugg och man, toppade svansen och gjorde henne snygg.
 
 

Inridning del IIIII

Efter vilan så fick hon sättas igång, vi fortsatte som vanligt i alla gångarter både i paddocken och ute i naturen, på stranden och grusvägar. Vi travade över bommar för första gången och bara nött på i samma ordning som tidigare med variation av ridning och markträning. 
 
Detta har vi sysslat med tills vintervilan och ser fram emot lika mycket utveckling detta året!
 

vacker vacker

 
smälter när jag ser bilder på henne, hon är så fantastiskt söt.
 
Vet att hon inte har den snyggaste kroppen, perfekt ansikte eller liknande, men hon i mina ögon är hon helt perfekt. Min söta lilla ponny.

Inridning del IIII

Hela Juli fortsatte vi med trav i paddock och ute, longerade, joggade och försökte sysselsätta oss det bästa vi kunde. 
 
 
Tillslut kom galoppen, lyckorus!
 
 
Ingen panik, bocksprång eller någonting. Hon galopperade som om hon aldrig gjort något annat.
Efter detta fick Noreen en vila och jag åkte på semester.

en rödhårig liten tjej

Idag var mitt blåögda sto inte på sitt bästa humör. Antar att det är vad man får ta när man är ägare till den mest rödhåriga tjejen i stan, som verkligen lever upp till sin sterotyp. Hon har inte bara nerver, hon har ett humör utan dess like och kan verkligen visa en sida som får mig att ifrågasätta varför i hela friden man äger ett sto.. 
 
Ingenting jag gjorde var bra, hon blev irriterad när jag borstade henne, försökte fläta hennes lugg men det passade minsann inte alls och rörde jag hennes man blev hon sur. Med andra ord var hon lite känslig, och kan bero på att jag bytte hage imorse och den nya är inte bara lerig utan dessutom helt uppbetad så det finns inget att pyssla med.. att det var ström i staketet passade minsann inte heller då hon var jättenervig när jag skulle plocka ut dom, livrädd att nudda trådarna.. aja. 
 
Imorgon får jag be mamma ge dom lite extra hö vid lunch så att hon blir lite glad igen, det krävs inte mycket för att denna tjejen ska bli på dåligt humör.. haha.
 
 
denna sidan av henne är lite trevligare att ha att göra med, en glad liten tjej efter en tur på stranden.

Beaut (L)

 
i mina ögon finns det ingen finare.

it feels like home

 
två ovisade bilder ifrån i höstas. 
 
Saknar att sitta på din rygg och känna utveckling ifrån dag till dag. Älskade häst.

Inridning del III

I Juni fortsatte vi att skritta i paddocken och runt gården, försökte variera så mycket som möjligt. Men höll oss till skritt nästan hela Juni. Trav premiären ägde run den 23 Juni och gick smärtfritt. Först med ledare och sedan utan.
 
 
 
När vi börjat trava så hittade hon en bättre bjudning. Hon sprang på bra i paddocken och med god lust!

Inridningen del I

Jag har aldrig ridit in en häst tidigare, och när Noreen anlände kände jag en sånn stark ångest inför detta projektet. Hon var ju trots inte en "vanlig unghäst" utan kom mer eller mindre direkt ifrån skogen och hade ytterst liten erfarenhet av människor.
När hon kom till mig hade hon blivit ledd i grimma och grimskaft ( tror hon hade haft en sadel på sig också ), men that's it. 
 
När jag skulle borsta henne första gången fick hon ett flipp, ryckte till vid minsta beröring och var LIVRÄDD. Hej och hå. Tankarna började gå och jag övervägde att skicka iväg henne på inridning, för att få det gjort ordentligt. Men hittade en tränare som sysslade med akademsik ridkonst, NH osv. Hon tog även emot hästar för inridning, det lät super och kontaktade henne. 
Hela vintern sysslade vi med longering, tömkörning och sånt vi kunde syssla med på marken. När jag kände mig säker med henne och vi lärt känna varandra så var det dags att upp i sadeln.
 
Min tränare var med första gången och vi började med att hänga i stigbygeln, ligga på sadeln sitta "damsadel" och bara vänja henne vid att man var över henne. Tillslut var jag uppe i sadeln för första gången på min häst, och lyckan var total. Det var en så otroligt overklig känsla. Jag fick skritta några steg med henne och sen var det nog med det.
 
 
Här hade jag ägt henne i två månader, och dagligen jobbat ifrån marken med henne. 
 
 
I februari 2012 var jag uppe i sadeln för första gången.

Min läromästare

Det känns lite skumt att kalla Noreen, min lilla skogsinvandrare för en läromästare, men på så oändligt många plan är det vad hon varit för mig. Ridmässigt har jag inte utvecklats något särskilt, men när det kommer till hästens beteende, hantering och träning på marken har hon öppnat en helt ny värld för mig.
 
Noreen är väldigt tydlig när det kommer till signaler, har faktiskt aldrig träffat en häst som är så punktlig och korrekt när det gäller fysisk energi och kroppsspråk.
Att sätta Noreen "på plats" är väldigt viktigt, hon är en väldigt känslig häst och jag har fått jobba mycket på att ge små och tydliga signaler. 
Tänkte ge er ett exempel här nedan.
 
När vi står i stallgången och Noreen tar ett steg med frambenet mot mig ( som står bredvid henne ), flyttar jag mig i det läget, oavsett om det är medvetet eller omedvetet så har Noreen vunnit mark, hon tar för sig mer och mer och tillslut lyssnar hon inte på ett ord jag säger. Små, små obetydliga saker kan vara väldigt avgörande för en relation.
I det läget, när hon tar ett steg mot mig utan att ha blivit inbjuden, är det viktigt att backa hästen, visa vem det är som äger den marken och se till att hästen förstår. Med Noreen är det viktigt att vara försiktig, men bestämd, hon är en tuff tjej i huvudet, men väldigt känslig, att slå eller klappa till henne skulle aldrig falla mig in, hon hade inte förstått vad hon gjort eller att det var menat som en bestraffning.
 
Jag tycker att det är viktigt att dagligen träna på ledarskapsövningar, det kan man aldrig göra för mycket. Kolla av att hästen stannar när du stannar, backar när du backar, kommer till dig när du ber den och flyttar på sig utan att du ska behöva röra den. Den energi du sänder ut är väldigt viktig, du ska inte tro att en häst flyttar på sig bara för att du vill det. Det gäller att ställa rimliga krav och öka svårigheten succesivt, allt bygger på förtroende och tillit.
 
 
Här skickar jag ut Noreen på en volt inför longering. Eftersom att hon känner till mina signaler behöver jag till mestadels ej använda spö, utan det räcker med att jag går mot henne, och hon flyttar sig utåt.

Mitt lilla nervvrak

Min lilla tjej blev jagad i hagen av en hund för ett par dagar sedan och har varit SKIT nervös sedan dess, hon är en väldigt nervig häst och det krävs inte mycket för att hon ska gå igång och bli helt spacad. Så idag ställde jag henne i gången, varje gång jag gjorde en hastig rörelse så ryckte hon till, så lugnade henne, masserad, borstade och pillade med henne ett tag och sen började jag skaka flaskor, höpåsar osv bakom och bredvid henne, berömde när hon var lugn och gjorde lite andra saker för att hon skulle se att det inte var något att vara rädd för, tillslut lugnade hon ner sig betydligt och hon fick in och äta.
 
Noreen är en häst som kräver att man underhåller hennes nerver, att "miljöträna" dagligen är nödvändigt och det gäller att utmana hennes rädslor för att vinna förtroende.
 
 
När denna bilden togs hade jag ägt henne i bara ett par månader och hon var rädd för i princip ALLT. Otroligt markrädd, spörädd, rädd för linan och all annan utrustning som inte stämde enligt henne. Helt otroligt vilka framsteg hon gjort egentligen.

Tidigare inlägg