I somras var jag bombsäker på att jag aldrig mer skulle ha föl, allt jobb och slit jag lagt ner på Secret har verkligen tagit på krafterna, har fått lägga mig själv helt åt sidan för att ge mina hästar ALLT. Jag har inte haft de rätta förutsättningarna för att ha föl och det har varit kämpigt. Men det har varit en underbar tid. Att se ett föl växa upp, vara den som han söker sig till, den som han känner trygghet hos, vara hans, det har varit underbart, verkligen.

 

Någon gång i framtiden kommer jag absolut ha föl igen, inte på många många år, men någon gång ska vi ha en bebis igen, Noreen är världens bästa mamma och hon trivs verkligen med det. 

 

 

 

Jag tycker inte att man ska syssla med uppfödning när man inte vet vad man sysslar med, att ha föl krävs kunskap för att kunna ge fölet bästa förutsättningarna i livet, absolut. Hade jag fått välja hade jag förmodligen aldrig tagit föl på Noreen, men så vill jag inte tänka, hade det inte hänt hade jag inte haft Secret i mitt liv, och honom vill jag aldrig välja bort.