hahaha, ibland blir jag lite trött på mig själv. Noreen är en väldigt renlig häst, alltid har hon ätit upp allt hö i boxen, bajsar i ett hörn och ligger i mitten av boxen ( och har därför lagt spånet så att bädden ligger i mitten av boxen ), idag var inte allt hö upp ätit, utan det låg några strån här och där, det var lite extra stökigt tyckte jag inte blir alltid super nojig, "har hon varit orolig inatt?", "har hon ont i magen?!", "ÄR HON SJUK?!?" är några tankar som rullar runt i mitt huvud. Att hon är pigg och glad och tuggar på höet ute i hagen som jag precis varit nere och gett henne kopplar jag bort och överanalyserar faktumet att hon lämnat kvar några höstrån i spånet.. Kommer tillslut på mig själv att det kanske är lite barnsligt att stå där och få panik över absolut ingenting och noja sönder över minsta lilla.. Men sånn är jag i princip hela tiden när det gäller mina djur. Förutom att det är irriterande för omgivningen när jag vägrar släppa saker, dessutom är det jobbigt för mig att ta allting såpass personligt att hela min värld kretsar kring det.

 

Men, men. Ninan mådde så bra så! Har ökat hennes högiva lite, så hon är inte lika mattokig som tidigare, utan äter i godan ro och maten varar längre. Nu hoppas vi på en viktökning så jag slipper oroa mig över det också.