Att göra det bästa av situationen

I dagsläget har vi ingen ridbar paddock eller annan mark där det går att rida. Vi har asfalterade vägar runt omkring villorna + en grusväg som går runt gården. Med andra ord är det väldigt begränsat för mig som har en trafikrädd ponny under inridning. 
 
Jag marktränar henne på gårdsplanen där det är grus och hyfsat plant, där sysslar vi med ställning, skänkelvikning osv i skritt. Hon tycker att det är jobbigt, frustar mycket och blir ibland lite sur när det tar emot, men samtidigt märker jag att hon lugnar ner sig när hon fått jobba lite, hon har massvis med extra energi och det är klart att hon behöver få utlopp av det. Jag tror starkt på att inte låta hästen "springa av sig" energin. Det lär in helt fel beteende. Att låta hästen arbeta av sig energin och sedan springa och busa för skojsskull som avslutning ser jag som en mycket bättre metod, då det lär hästen att den inte FÅR busa, skutta och ha sig när vi tränar, vilket jag ogillar.
 
Detta sysslar vi med i dagsläget. Men framåt i tiden skall vi träna mer på grunderna i dressyren, påbörja hoppning samt träna mycket med bommar och styrka, blandat med uterritter, galoppintervaller och markträning för att fortsätta utvecklas där.
 
 
Under en av de första gångerna utan lina.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback