Idag var jag inte glad på min häst.. började med att plocka in henne i stallet, lite småvild som vanligt, men sen tog jag ut henne i paddocken för att longera lite, gick inte alls som jag ville, hon ville gå på mig, inte backa som jag bad henne osv, riktigt trotsig. Men lät henne inte vinna utan slutgjorde övningen sen satt jag upp och tänkte rida ut lite.. när jag ska gå där vi gått varje dag i över ett år så tvärvägrar hon, kastar sig bakåt och blir "rädd" för något.. åååhh vad jag blev arg.. haha. Men håller mig alltid lugn, visar inga känslor utan låter henne konstra bäst hon vill, men hon ska gå där jag ber henne i slutändan. Vi höll på sådär i typ en timma, hon kastade sig bakåt, stegrade, kickade emot skänkeln och var allmänt oförskämd, jag är inte direkt van vid sånt beteende, hon har åsikter och humör, det vet jag, men oftast brukar hon testa och sen ge sig. Nu hade hon samlat mod eller var tillräckligt motiverad att inte ge sig ( brunst och sex pojkar som väntar nere i hagen ;) ), jag är dock minst lika envis som henne så vid varje tillfälle hon konstrade, kastade sig bakåt, inte ville gå förbi något eller skenade iväg så var jag noga med att lugnt och kontrollerat lugna ner henne och sen be om samma ska igen, vilket fungerar bäst med denna tösen. Det går inte att pressa henne eller kasta sig över henne med skänklarna i ilska, det blir tio gånger värre och fruktansvärt onödigt. 

 

I ca en och en halvtimma red jag idag, och avslutade med att trava henne lite på gräsbanan och sen skrittade jag ut henne på långa tyglar, inga konstigheter alls utan nöjd matte + häst. 

 

Sen stod jag länge i stallet och borstade och fixade, hon var varken stressad eller nervig, skönt!