Någonting jag har svårt för är all denna predikan inom hästvärlden. Vad som är rätt och fel, måsten och förbjudet. Hur vissa människor tar sig rätten att tala om för andra hur dom ska rida och hantera sina hästar. Jag anser mig själv vara öppen för nya förslag, vägar och lösningar, men i grunden hanterar jag mina hästar på det sättet jag själv anser vara bäst, vad som är bäst för mig, mitt samvete och mina hästar. Jag vill aldrig påstå att andra sätt inte fungerar, eller kanske även kan vara bättre, jag repsekterar andras metoder och ger mig inte in i diskutioner om vad som är rätt och fel, och därför vill jag heller aldrig behöva hamna i en situation där mina metoder ifrågasätts utan att jag frågat efter det. 

 

Man talar inte om för föräldrar hur dom bör uppfostra sina barn, och detsamma gäller inom hästhanteringen, enligt min åsikt. Narturligtvis finns det undantag, om exempelvis en häst vanvårdas eller utsätts för grym hästhantering, där har man en skyldighet som åskådare att gå in och ifrågasätta. Men jag har hittills haft turen att inte behöva uppleva det eller sats i den situationen.

 

Den grenen inom hästvärlden som är flitigast på att dela med sig av sina åsikter är NH-folket ( menar inget illa med det, underbart synsätt på hästhantering ), oftast vill dom lägga sig i, predika och ibland trycka ner "oss andra", det finns inga andra lösningar eller metoder än deras som är acceptabla.

 

 

Jag har inget grälbehov när det kommer till diskutioner, ifrågasätts jag så kan jag med lätthet skaka av mig det, le och tacka för visat intresse. Medan andra väldigt snabbt går igång, skapar en debatt med hänvisningar hit och dit, fakta och undersökningar. Enligt vissa är det otroligt viktigt att tala om för världen att hästar går bäst barfota, inte bör ridas mer än tre gånger i veckan och då bettlöst och bomlöst. Istället för att bara acceptera att alla inte delar den åsikten så blir man förbannad, pekar ut alla som gör fel och dumförklarar. Vilket är så tråkigt och sorgligt. Vi alla älskar dessa djuren och gör vårat yttersta för att dom ska må bra, och här i Sverige så mår majoriteten av alla hästar BRA. Det är något att vara stolta över, där bör fokusen ligga.