idag stod longering på schemat och precis som jag beskrev i tidigare så la jag STOR fokus på skritten i början, hon ska slappna av och lugna ner sig. Driver jag i början av ett longeringspass så exploderar hon i luften, bockar, hoppar, stegrar och har sig, det går helt enkelt inte. Så vi skrittade runt i ca 20 minuter, både på volt och i sidleds längs staketet. I början när vi gick i sidleds så hade hon jättesvårt för att sätta under bakbenen i bägge varven, trampade inte igenom ordentligt utan hoppade till, sparkade osv. Det tog helt enkelt emot. 

 

Jobbade henne lång och låg, hög och kort, varierade väldigt mycket för att få henne där jag ville ha henne. Sen när hon fick trava så var hon inte lika explosiv, utan redan väldigt trött i huvudet, så hon frustade, skakade på huvudet, smaskade osv. Hon var med andra ord väldigt tillsfred med läget. Vi jobbade likadant i traven, varierade mellan att låta henne gå lång och låg, sträcka ut ryggen och korta upp formen lite. Använder inga hjälptyglar när jag longerar henne, utan allt är "in lärt", dvs med massa beröm och uppmuntran. 

 

Hon jobbade sig väldigt trött i traven, tillslut släpade hon nästan benen bakom sig, så fick driva på lite, vilket hon accepterade och hoppade varken till, försökte busa eller liknande, DÅ är Noreen trött, haha. Skönt att veta att hon arbetat sig trött, och inte bara sprungit runt och tramsat som så många hästar gör när dom longeras. 

 

Avslutade med att låta henne gå i riktigt låg form ( näsan nästintill släpande i backen ), ordentligt avslappnad med andra ord. Sen skrittade vi av. Tog sidleds längs staketet i slutet av passet och hon trampade igenom perfekt med bägge bakbenen, så hon var ordentligt igenom böjd och förhoppningsvis har det släppt lite nu i ryggen.