Igår när jag red Noreen så fick jag en jätte flashback-känsla. Hon kändes precis som Xtra när jag började rida honom.

 

Alla som suttit på Sörbys Xtra förstår känslan, det är inte som att sitta på vilken häst som helst. Han föll lätt bakomhand, lätt i framdelen och väldigt luftig gång med mycket frambensaktivitet. Och jag vet inte om det är att jag rider på något speciellt sätt eller om alla unghästar som saknar balans och styrka i kroppen har lättare för detta, men exakt så kändes hon igår. Det var en sånn underbar känsla.

 

Att få "börja om" med en Xtra-häst känns som den största gåvan som jag kunnat få. Jag älskade allt med honom, speciellt att rida honom, och om hon har minsta likelse så ser jag det som en vinst.

 

Hon är ingen ersättning för honom, jag ser henne inte som ett plåster på såret, då jag älskar henne för den HON är, ingen annan. Men det får mig ändå att känna viss lättnad då de jag älskade som mest hos Xtra kan jag se hos min egna stjärna.