Humörsvägningar?

Idag började jag med att longera i paddocken, har större yta och kan be henne öka lite. Så vi la med fokus på att hålla galoppen, öka traven osv. Gick bra till en början tills hon helt plötsligt tröttnade, la av och bara DOG.. i dem stunderna så känner hon inte spöt, hör mig inte och bryr sig inte om någonting alls i sin omgivning.. ( hon är annars en väldigt känslig häst ) och ringde mamma med gråten i halsen och ville bara lämna bort henne.. haha.
Mamma tyckte att jag skulle "ta i lite" och vara lite hårdare mot henne, och är trots allt ett sto med MYCKET humör som gärna testar sin matte när hon känner sig lite väl bekväm. Så efter att vi lyckats lösa vårat lilla problem  ( hon vägrade gå ut på volten och bara stod helt stilla ) så gick vi ur paddocken och ut på en promenad.
Vill kunna promenera henne ifrån sadelläge, och få henne att gå fram utan mitt stöd. Vilket är lättare sagt än gjort såklart för en bebis som är såå beroende av matte i varje steg hon tar. Men efter lite övertalning så gick hon framåt. Det blev några stopp, men efter en påminnelse ifrån mig så gick hon på bra. Vi gick på en cykelväg som vi aldrig gått tidigare, så hon vart lite spänd. Och en buss passerade förbi och då vart det lite liv i luckan och hon stapplade runt bakom mig som ett fån och gjorde sitt yttersta för att inte springa in i mina hälar.. i det stora hela skötte hon det hyffsat bra. 
Vi gick vidare var ute i ca 15 minuter då jag hela vägen gick i sadelläge och hon fick ta intiativ helt själv att gå framåt. Och hon skötte uppgiften bra, utan att dumma sig.
Så idag har det varit lite blandade känslor. Stolt över henne i slutet, men där någonstans i mitten ville jag bara skeppa iväg henne tillbaka till england.. så kan det va ibland!


Kattis

fina bilder! :)

2012-03-06 // 19:52:02

Vilken söt polle :)



kika gärna in på min hästblogg!

2012-03-06 // 20:04:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback