the love of my life

Det känns lite som om jag inte har "rätten" att sakna honom längre, det var allt förlänge sedan han var min att jag nästan glömt hur det kändes. Men jag har inte glömt han, jag har inte glömt.
Jag vet att det blir uttjatande, men ibland så kommer dom in i ditt liv, dom som rör runt, stökar till och får ditt inre att må så jävla freaking bra. Xtra var en av dom och jag kommer aldrig glömma hur det kändes att vara med honom. Aldrig någonsin att jag glömmer hur han fick mig att må.
Han var den bästa och jag saknar honom, inte varje dag, men jag saknar honom. 
När han lämnade mitt liv var allt upp och ner och jag har aldrig mått så dåligt någonsin tidigare. Det tog en jävla lång tid att ta mig dit jag är idag, jag gick sönder och står idag ihop limmad med två underbara hästar nere i stallet. Men ingenting ersätter honom, ingenting här i världen.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback