( bara för att ni är så få som läser detta så vågar jag faktiskt skriva lite mer öppet om frågan här )

Jag är en av dem människor som gärna håller mig utanför "gruppen" som uppstår i de flesta stall. Jag är alltid välkomnande och trevlig men föredrar att hålla mig för mig själv, för let's face it.. det snackas inte så mycket skit någonstans som i ett stall.

Min erfarenhet av hästfolk har inte varit den bästa. Det finns mycket positivt med oss hästfolk, vi är drivna, duktiga och väldigt självständiga. Men det finns ju oftast också en anledning till varför man föredrar att umgås med ett djur flera timmar om dagen.

Har man under en längre tid hållt på med hästar så har man oftas utvecklat sin egen "stil" inom ridning och hantering av hästen. Man har sitt eget sätt att sköta saker på och är väldigt duktig på att predika om hur saker ska skötas, för det klart att ens eget sätt är det enda rätta.

Man vägrar oftast acceptera att det kan finnas andra åsikter kring hantering/ridning. Jag vet inte hur många gånger jag blivit ifrågasatt, ner tryckt och allmänt hackad på för hur jag rider, hanterar och sköter mina hästar.

Jag tycker att man måste få tid som ung att lära sig, jag har alltid uppskattat all hjälp jag fått, alla råd har jag tagit åt mig och jag har sugit till mig all information jag kommit åt. Men att som vuxen människa snacka bakom ryggen bakom ett barn är bara patetiskt. Och att ljuga ihop historier om folk bara för att man inte delar dennes åsikt kring hur länge hästen ska vara ute i hagen.. ja ni hör ju själva.

Jag vet inte om ni stött på lika många idioter som jag i hästsammanhang men all denna dåliga erfarenhet har väl gjort att jag börjat dra alla lite över en kamm, vilket jag absolut inte vill göra. Jag vill att någon bevisar motsattsen, att någon visar mig hur klimatet i ett stall kan se ut utan all denna skitsnack och idioti.