Det är varför jag vet att det kommer bli bra

Ingen kommer kunna ta Xtras plats, aldrig någonsin. Men efter han lämnade mitt liv så har jag varit tom innuti. Jag har mått så dåligt vissa dagar att det inte känns värt det längre, och känns bara allmänt sjukt.
Att börja rida Rosalita var guld värt för mig. Hon har förfyllt mina dagar, hållt mig sysselsatt och jag har älskat henne för det. Men den känslan jag får när jag är med min egna häst, MIN Noreen, det går inte att beskriva. Hon är så lik Xtra på så många sätt.
När jag står och pratar så lägger hon mulen i min luva och kliar mig i nacken. När jag lyften hovarna och lägger hon huvudet på min rygg, när jag går med henne så tyr hon sig till mig. Xtra var lik henne på så många plan att det går inte att beskriva. Så det är inte bara till det yttre som hon är lik honom. Utan även till de inre, och det faktumet skänker mig en sånn otrolig lycka. Efter bara en vecka så känner jag en samhörighet med henne och även om det kanske inte håller i längden så för idag så är jag otroligt lycklig över att jag är ägare till en sånn underbar liten ponny.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback