Galoppen går mindre bra.

Såhär ser galoppen ut idag. Tyglarna är lösa för att få henne framåt ( hon blir sur och arg för minsta lilla och då bockar hon och kastar sig åt sidan ), jag sitter alldeles för framåtlutad och driver mycket med sits och röst. Hon måste lära sig att sätta benen mer under sig och dessutom länga på steget.
Det är mycket jobb kvar naturligtvis men jag tror ändå att vi ska få ordning på henne. Xtra var inte särskilt olik när jag fick honom. Galoppen var ett helvete och en hel vinter kämpade vi dag in och dag ut i kyla och mörker med den jäkla galoppen, och fin blev han. Galoppfattningarna satt otroligt bra efter ett tag och han hade otroligt fin form och var rund och följsam.
Får helt enkelt hoppas att Rosalitas osammarbetsvilliga beteende släpper snart. I början var vart enda steg för henne inte alls roligt. Öronen låg jämt slickade bakåt och hon var allmänt besvärlig. Men idag är öronen pekade framåt, hon vill ha beröm och hon är mycket lydig och mjuk, stolt över tösen!



Precis såhär var Sparre ibörjan också!! Och jag gjorde precis som du, ställde mig upp, lät tyglarna vara lösa och använde rösten. Nu vet jag inte om Rosalita fungerar på samma sätt som Sparre gjorde, men när jag istället satte mig ner, använde sitsen, plockade upp tyglarna och slutade smacka, så fick jag honom under mig med en helt annan bakbens aktivitet! :)

2011-06-16 // 12:32:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback