Jag vill ha det som förut.

Jag saknar att sitta på en mjuk, trevlig ponny. En häst som VILL jobba, som vill göra rätt och som vill bli riden. Jag vill rida för MIG för en gångs skull och inte för alla andra. Jag längtar verkligen sönder till den dagen jag kan rida på min egen häst, forma henne efter mig och hitta tillbaka till varför jag älskar att rida så himla mycket.. hatar verkligen den plats jag befinner mig i just nu..
Ett ridpass på en av ridskolans finaste små ponnier, hade faktiskt inte suttit fel just nu.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback