någonting jag la märke till idag var hur STOR Noreens grimma har blivit.. kan dom töja sig eller kan huvudet bli mindre?

Noreen får så himla lite motion att jag mår dåligt av det.. hennes hage suger då den både är liten och underlaget är hemskt.. det är hårt och buckligt.. ställer henne i Didos hage så ofta som möjligt och springer lite med henne så att hon får leka av sig lite, men känns som om det inte räcker. Och jag jobbar med henne så mycket jag kan och hinner och det klart att hon blir trött i huvudet, men jag tycker ändå synd om henne.. antar att det är så på vintern när hästarna inte kan busa av sig ordentligt i hagen..

Är det bara jag.. eller är min ponny sjukt lik denna ponnyn?

Jag har varken lust eller ork att åka ner till stallet idag, men måste. På torsdag kommer Carola igen och jag vill inte se dum ut.. så jag tar med mamma som stöd och tar ut hästen i paddocken igen. Och denna gånen ska det gå. Jag hatar kraven jag ställer på mig själv när det gäller henne. Jag har ingen erfarenhet kring detta ämne sedan innan, så att hamna i svackor borde vara okej, men det är det inte.. inte i min värld.. antagligen.

ikväll kom robban och kollade på Noreenis hovar. Han tyckte att hon slet dom väldigt bra själv och behövde bara slipa till lite.. hon var superduktig och lyfte snällt på alla fyra hovarna, allting gick under 10 minuter.. super nöjd med hästen min!

Denna helgen har jag haft fullt upp med annat så hästen har vilat ifrån allt arbete. Idag fick hon stå i gången medan jag mockade, vilket gick bra mycket bättre än tidigare. Jag försöker ställa upp henne så ofta som möjligt men vi har en såpass smal stallgång att jag bara kan göra det när jag är helt ensam i stallet, vilket inte är särskilt ofta.

Humöret är svajigt ibland, kanske därför vi passar så bra ihop. Vi är lika instabila bägge två som flyger upp och ner på hormonskalan som jojjor. Min fina lilla prinsessa, matte älskar dig till månen och tillbaka.

Imorgon måste vi ringa hovis då Noreens hovar börjar bli lite akut.. jag är ganska duktig på att vänta i sista sekund när det gäller henne då jag helst inte vill utsätta henne för den stressen.. men men!

För sådär en vecka sedan så hade pappa mockat hos Noreen i tre dagar i rad, och han glömmer alltid tar ut kisset och slänger bara spån över, så det hade lyckats bli bädd på den korta tiden.. smart daddy (y). Och jag har inte orkat mockat ur det och bara fortsatt lägga bädd och har helt enkelt kommit fram till att hon får ha bädd fram till det att våren kommer.. haha.

Jag valde min tränare eftersom att jag gillade hennes tänk och mål med de hästar hon jobbar med. Lydnadslongering handlar inte om att hästen ska "springa av sig" eller bli av med energi. Utan hästen ska bli avslappnad, lugn och harmonisk att arbeta med, oavsett hur mycket spring den har i benen.

Snart dags för Noreen att verka hovarna igen. Dom har blivit lite långa men dragit ut på det lite då jag inte vill skämmas som förra gången.. haha! Så ska försöka se om någon i stallet vill hjälpa mig att lyfta bakhovarna på henne då min rygg inte pallar det.. inte lätt att ha en unghäst med den ryggen jag har ;)

Såhär såg jag och bebisen ut idag när vi arbetade.

Idag så var hela paddocken plaskblöt så bestämde mig för att inte longera, utan träna på vad jag kunde inne i boxen. Så satte på henne tränset och tog i tyglarna och stod så att handen var i ungefär samma läge som om jag suttit på. Jag la lite tryck i bettet och när hon gav efter så släppte jag och berömde. I början försöker hon hitta sätt att komma undan tryckte men den tog inte lång tid innan hon fattade vad hon skulle göra.

Började med att plocka på henne all utrustning, dvs sadel, träns, longerlina och grimma. Sen gick vi ut i paddocken. Carola började med att visa lydnadslongering, kortlina och man ska gå precis vid rumpan av hästen. Gjorde detta i skritt i båda varven, i början var hon lite dum och ville inte men det gick bättre. Gjorde "inkallning" ifrån volten och fick henne att vända emot henne, vilket funkade med en gång. Sen flyttade hon henne lite för sidan, vilket var lite jobbigt enligt Noreen.

Jag brukar ofta busa med Rosalita i hagen, dvs springa bredvid hagen och hon galopperar, bockar, stegrar och lever djävul bredvid. Igår släppte jag in Noreen i Didos hage ( som ligger bredvid Rosalitas ) för att hon också skulle få springa av sig lite. Hon står nämligen i en mindre hage och galopperade fram och tillbaka och var på riktigt bus humör.

Har nu bokat in fyra lektioner till nästa vecka i longering och ev tömkörning. Kommer dock enbart kunna var med en av gångerna så min tränare får jobba med henne själv de andra då jag är i skolan.. suger. Hoppas iallafall att det blir något bra utav det hela.

Det kändes allting bara allmänt rätt. Jag har haft min häst i drygt sex veckor nu men inte riktigt känt det där " hon är min " känslan.. får ibland nypa mig i armen när jag tänker på att jag har en ponny som står i boxen nere i stallet som är MIN.

Idag ställde jag upp henne i gången medan jag mockade. Hon har aldrig stått "själv" i gången förut, utan enbart när jag stått med henne, pysslat med henne osv. Så hon var ordentligt orolig. Hon stampade på stället, drog i grimskaftet och gjorde allt för att jag skulle ge henne uppmärksamhet. Tillrättavisade henne om hon gick framåt, skrapade med hoven eller liknande annars så lät jag henne hållas. Det tog inte lång tid innan hon slappnade av och kunde stå stilla utan att jag behövde prata med henne hela tiden. Jag hade på musik på mobilen och sjöng lite för henne ( det var bara jag i stallet kanske ni förstår ). När några småtjejer kom och skulle hämtade in deras hästar så kom dom först bakom henne och jag gick fram och klappade henne lite, dom var lugna mot henne, vilket jag uppskattar och klappade och pratade medan dom gick förbi. Efter det fick hon gå in i boxen och då kom dom andra hästarna in. Bara för henne att få stå i stallgången är mentalträning, med tanke på att hon är rädd för exakt ALLT i sin omgivning.

När jag var klar så satte jag mig i boxen hos henne medan hon åt och lyssnade på musik, tog lite kort och pussade på min lilla tjej. Hon kom fram och nosade, slickade på mig och gosade riktigt ordentligt. Kan inte beskriva hur mycket jag saknat att kunna sitta i boxen och mysa med hästarna medan dom äter, bara sitta där och bli helt lugn av ljudet och lukterna. Visst är Rosalita trevlig på sitt sätt men kan aldrig göra något sådant med henne, kan aldrig få uppleva sådanna trevliga stunder, allmänt lugna och härliga stunder. Och det är så himla synd.

Var i stallet i ca 45 minuter, varav 30 minuter satt jag inne hos Noreen. Älskade lilltjejen, du är underbar.

Åkte en sväng till hööks idag och fick med mig hem ett par nya ridstövlar. Prövade i princip alla i hela affären och dessa var de ända som satt bra och som jag var okej med utseendesmässigt. Smala som röven och sitter as tajt om vaderna ( trots att det är en vidare modell ) men sitter bra i foten och tillräckligt långa.