Lillebror och buggaluggs
2012-06-27 Joshua min lillebror är helt ointresserad av hästar, ridning och allt som har med det att göra. Han har suttit på en häst max två gånger i sitt liv och hatar att hänga med till stallet, men idag tvingade jag på honom ridbyxor och drog med honom. Han är helt orädd och började leka med Seabea i paddocken när jag var klar.. haha mr S blev HELT crazy efter ett tag, började stegra sig mot Josh, stod och hoppade på stället och fick riktiga ADHD dampanfall, hahaha! så jädra mysigt att se honom så glad och livlig.
Men det började lugnt, såhär såg det ut till en början.
haha diggar hur Secret verkligen siktar in sig på Joshua här med baken.
♥
Pussat min älskling godnatt nu, han kom galopperande, hoppande och skuttande fram till staketet och hoppade som en hundvalp när jag klev in i hagen, dööör så go han är!
Mr S goes svart
Numera har jag snart inte en skäck längre utan en svart häst.. Det är nämligen så att min skitgris till fölunge älskar sin nya sandgrop ( dom hade en tidigare, men fick en större när vi utökade hagen ) och har tydligen gnuggat in inte bara kroppen utan man och ansikte i sanden så att det ligger som en beläggning under pälsen.. mysigt. Hur mycket jag än borstade så gick det inte bort. Blir helt enkelt ett bad snart igen.. ( sist "badade" vi bara för att se om det gick ;) inte för att bli rena.. haha. )
Badgäster och sånt
När man bor i Falkenberg kallar man dom badjävlar, men det är ju badgäster vi menar.. såklart. Det kryllar av dom nu på sommaren och eftersom att våra hagar ligger nere vid vattnet så får man helt enkelt stå ut med att det hänger barnfamiljer vid staketet flera gånger om dagen, småtjejer som står och glor på hästarna och ropar och klappar.. min lilla hingst ÄLSKAR mänskligkontakt.. skojar inte när jag säger att han verkligen älskar när man kommer ner till hagen och hälsar på.
Han är hanterad sedan dag ett och tycker att matte är den nästa bästa på hela jorden ( först kommer såklart mamma ), och när han får syn på mig så gnäggar han, galopperar i fullfart för att sedan tvärnita mitt framför mig. Han är verkligen världens goaste. Han är även van vid att främlingar alltid är snälla, vilket kanske inte är det bästa.. men han är iallafall överdrivet social emot alla människor och oavsett vem det är så står han och trycker vid staketet.
Hade en tant som kom förbi igår när jag var nere som berättade att hon minsann hälsar på honom varje dag och brukar stå en stund med honom och idag var där en gubbe med sin hund ute på sin dagliga promenad som också tar en stund till att småprata med Babyn.. haha.
Detta är helt enkelt något man bara får acceptera, tursiter samlas runt hagarna för att se på fölet, han är ju så söt och så vacker, det klart man stannar till lite extra.
Han har fler vänner än vad jag har den lille skiten.
Skäckdrömmar
Visste ni att jag alltid velat ha en skäck? Rödskäck dock.. but still, lite häftigt faktiskt. Och hade Secret blivit rödskäck så hade jag döpt honom till Texas :) ( har typ ett namn för varje färg.. hahaha ) och tycker att det är väldigt häftigt och speciellt att äga en skäck, dom sticker ut i mängden på ett läckert sätt, sen att min prins är världens snyggaste det är ju sin sak ;) he he
Secret
Jag har ofta tänkt på hur det hade varit om jag hade fått reda på Noreens dräktighet tidigare, att det t.x visat sig under vet. besiktningen eller likanande. Jag undrar hur jag hade reagerat och hur jag hade sett på hans ankomst.
Mycket hade förmodligen varit annorlunda, jag har ägnat allt min tid åt planering kring förlossningen, tryckt i Noreen massa massa massa massa massa massa mat.. Men den stora frågan är nog ändå, hade jag behållt honom?
Jag tror inte att jag hade velat behålla honom. Och är man mentalt inställd på att sälja fölet innan det kommer så är det nog lättare. Han hade med all säkerhet aldrig hetat Secret och trots att mycket hade varit bättre om jag hade vetat så vet jag också med säkerhet att jag hade drabbats av fler panikattacker, stressattacker osv. Som om jag inte har så att det räcker och blir över. Tänk er själva att gå runt och veta att erat sto ska föla vilken dag som helst.. usch! Vill inte ens tänka på det.
Jag är glad över att jag inte visste, för min skull. Men för båda hästarnas skull så hade sagan utspelat sig bättre om jag visste om dräktigheten, den riskerade bådas liv..
Han är min lilla stjärna
Secret i kappa :)
Prövade begge täckena.. Det ena var på tok förlitet och gick knappt att knäppa, så det är bara att ta tillbaka. Det andra däremot, vilket var ett föltäcke satt perfekt så det blir att behålla. Han var såklart livrädd när jag skulle lägga på det, men tog det bara långsamt samtidigt som jag höll ett stadigt tag i grimman, det är mycket lättare att hantera en panikslagen häst på 1 meter i mankhöjd än min stora tjej när hon blir rädd.. haha. Så hans tappra försökt till att stegra och slå sig ur mitt grepp gick la sådär.. tror helt ärligt inte att han är särskilt rädd, han får för sig saker ibland då när det väl var på stod han helt cool lugnt.. haha.
Han var iallafall skitsöt i det! Det satt dock inte helt perfekt, exempelvis ska naturligtvis inte bensnörena hänga sådär, ska klippa loss dom och göra ett svanssnöre istället, tycker att det är lite riskabelt med korsgjordar på en tre månaders gammal buse.
Måste ju stolt erkänna att man kan inte bli sötare än min bebis. Hade kunnat vara med honom 24/7 och bara stått och dräglat över hur jävla snygg han är och kommer att bli!
Klätterapa
Secret har sedan väldigt tidig ålder klättrat på sin mamma baktill.. oftast brukar mamman inte tillåta detta utan stoppar beteendet tidigt hos fölet. Men min snälla lilla tjej tillåter det mesta och detta är inget undantag, hon betar vidare, kollar lite efter honom och låter honom hållas *suck*... Ser verkligen fram emot att separera dom till hösten, så vi båda kan få andas lite.
Allting stannade upp när du kom
Jag såg dig och visste med hela min själ, att nu börjar allting om
Kan det vara sant att jag får älska dig?
En av himlens änglar har landat hos mig
Betty babe
Undertiden vi tränade så fick Baby stå uppbunden vid staketet och ingen mindre än mamma gjorde honom sällskap.. haha. Han var lagom uttråkad när vi var klara..
Min lilla hoppehäst
Vi har "rännor" mitt i hagen, dvs en upphöjd gräs rand som går tvärs igenom hela hagen, Noreen lunkar över den som ingenting, men lilla beby S hoppar med världens kraft, både högt och långt för att inte snudda vid.. haha.
Kanske blir en liten hoppponny av honom trots allt, det är ju trots allt det som är tanken ;)
Fästingbett på Secret
När vi skulle ta in dom och jag kände igenom hästarna så hittade jag en jättesvullnad mellan Secrets framben, min mormor kände efter och drog bort en fästing. Fästingen var inte särskilt stor, men svullnaden runt var jättestor och han var både öm och irriterad. Så jag rengjorde med jordopax ( vilket han tyckte gjorde jätteont! ).. nu ska pappa hålla koll på det och se till att det inte blir värre, annars får han ta dit vet. Man blir ju hemskt nojjig..
Min älsklingsgrabb!
Nya bilder på grabben min
haha asso.. kolla hovskägget på benen..
Mitt lilla dampbarn idag
Bus och lek
Idag passade jag på att busa/träna lite med S. Jag började med att gå vanligt och såg till att han följde efter mig, vilket han alltid gör väldigt duktig. Han förstod snabbt vad beröm var och upprepade de beteenden jag berömde med röst och klapp.
Sen gjorde jag halter. I början gick han rakt in i mig och började slå med hoven mot mig. Jag backade honom med handen och upprepade det flertal gånger. Tillslut stannade han när jag stannade och då berömde jag.
Vi gjorde sedan mycket halter, svängde, sprang osv. Han tyckte det var superroligt och var lite trött efteråt, fullt förståligt då det inte kan vara lätt för en liten bebis att behöva tänka så mycket ;)
Detta är iallafall en bra grund. Jag är en amatör. Föl är inte min grej och nej jag vet inte riktigt alltid vad jag håller på med. Men jag vill att han ska vara en lydig liten häst som går att hantera och som har en bra grund att stå på inför vad som komma skall.
Och jag har uppnått det målet. I nästa vecka så ska jag få hjälp för första gången med utsläpp ifrån en i stallet som inte är min pappa. Detta har varit mitt mål ifrån dag ett, att någon annan som inte känner mina hästar ska kunna ta in och ut dom ifrån hagen ( vi har ca 100meter till vår hage ;) ), och vi är där. Känslan är grym!
Det gäller att sätta upp lätta mål. Trots att detta kändes omöjligt när jag satte det så känns det grymt!
Duktig kille!
Har nu börjat leda S först och ha Noreen bakom. Det går skitbra! Han följer duktig med mig vart jag än styr honom. förutom när jag ska innanför stalldörren, där totalvägrar han, men det gör han även när Noreen går först så det är bara att putta fram den lille skiten.
Just nu är det jobbigt
S börjar bli stor, busig, självständig och JOBBIG.. jag vet inte om det är någon två månaderstrots på G eller vad det är som händer, men han är fullkomligt OMÖJLIG att ha och göra med..
Det absolut jobbigaste just nu är att få in dom ifrån hagen. Han springer runt och leker jävel och går verkligen inte att få tag på.. vi har prövat allt ifrån att tränga honom till att locka, ignorera osv.. jag menar det verkligen när jag säger att ingenting fungerar på denna hästen. Sen om han springer lös så springer han iväg.. det börjar faktiskt bli farligt och jag mår dåligt av att ha den ångesten varje gång dom ska komma in..
Jag tycker att saker som dessa är himla jobbiga, det är en stor del av vår vardag och för mig är det viktigt att det fungerar, vilket det verkligen inte gör just nu. Som tur är har jag kunniga och kloka människor i min omgivning som jag kan ta hjälp ifrån.
Jag vet att jag har ett stort ansvar, och jag klarar detta, men ibland måste man faktiskt få tycka att saker och ting suger och erkänna att det är jobbigt. För det måste få lov att vara jobbigt ibland.
Jag älskar min lillkille, men just nu tycker jag inte om honom!
Stor kille!
Idag promenerade vi runt gården och jag kan faktiskt inte vara stoltare över Secret. Han hade lite bråttom ett par gånger men förstod vad jag menade när jag korrigerade honom. Kan knappt fatta att jag klarade det. Att jag, utan hjälp eller någon att ta lärdom av klarade av detta helt själv. Snacka om en ego-boost!
Jag tror att Secret och jag kommer få en fin framtid ihop. Jag har chansen att ge honom den uppväxt jag alltid velat ge en häst och även om det skrämmer skiten ur mig att jag ska göra allting själv så gör det mig fruktansvärt stolt. Han är min ögonsten, min stolthet, min bästa.
Min galenponny
Secret är verkligen en riktig vilde. Såfort dom kommer in på ridbanan så börjar han springa. Han börjar lite försiktigt några varv innan han rusar på som en dåre. Underlaget är super inne på ridbanan och det finns ingen halkrisk ( i hagen ramlar han hela tiden ) så han fräser på som fan med supersnäva svängar och riktigt showar. Noreen tar det alltid lugnt, travar några varv, galopperar en sträcka, betar lite osv. Men inte min lillkille inte. Så himla mycket energi i en sånn liten kropp.
Sen när han är klar så ställer han sig helt färdig vid ingången och vill in i boxen och sova.. haha. Han springer sig svettig exakt varje dag.. i början trodde jag det kunde vara farligt, kanske inte så bra med att ha ett föl som anstränger sig så ( man är ju lagom nojjig ) men tydligen ska det vara fullt normalt.
Min mamma klarar aldrig av att se på när han springer så, hon är så rädd att han ska springa in i staketet eller välta omkull.
Här har vi en trött kille som busat färdigt och väntar på att mamma ska träna klart.
Blixten är borta :(
jag blev himla ledsen häromdagen när jag såg att Secrets blixtformade bläs vart borta.. hahaha. Kommer bli sååå spännande att se hur han ser ut som stor. Nu börjar han ljusna rejält på dom svarta fläckarna, och går mer åt de bruna hållet.. knasigt.
stooora bissingar!
Checka in tänderna grabben min börjar få.. kan säga att det känns när han biter ;)
